Redovisningen har många olika nyanser, vilket beror på alla de möjliga val som en redovisare ställs inför. Copeland (1968) säger att det finns 30 miljoner olika sätt, på vilket ett företags resultat kan beräknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kan manipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrunden av studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vi begreppet ett steg längre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur- resultat. Därefter såg vi det utifrån en praktisk synvinkel och utvecklade tre forskningsfrågor: Hur utbrett är income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motiv och vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jämna ut sina resultat? Vilken effekt får income smoothing på företagets börsvärde? Vidare har vår metod till största del varit operationell då vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och använt finansiella rapporter som informationskälla. Vi har även gjort en teknisk analys genom att vi använt Kustonos (2011) modell för att kategorisera företag som en smoother eller icke-Smoother. Teorin som vi presenterar i den teoretiska referensramen kommer från relevant litteratur och används sedan för att analysera våra resultat. Vår studie har bidragit med tre saker. (1) Den har ökat kunskapen kring income smoothing i Sverige. (2) Den har visat att income smoothing inte är vanligt förekommande bland stora svenska företag. (3) Den har bidragit med en teoretisk utveckling genom konceptet motivstruktur- resultat, för att skapa ett observerbart kriterium för förståelse av manipulering i svensk redovisning.