När företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till en komplex process om de inte är bekanta och har förståelse för den andra kulturen. Sydkorea har länge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas i skuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen är stor, deras samhälle är kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vårt samhälle är mer individualistiskt och av låg kontext karaktär. Vårt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig på den koreanska marknaden. Syftet med studien är att beskriva hur det kan gå till och som utgångspunkt använder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration och avgränsning. Avgränsningen sker också med hjälp av en sociokulturell synvinkel. Vi kommer att betrakta kultur ur ett marknadsföringsperspektiv för att förstå hur det påverkar val av marknadsföringsstrategi. Utgångspunkten är en kvalitativ ansats där vi använder oss av en gruppintervju och en deltagande observation för att erhålla empiri som kan knytas till den litteratur vi funnit på området. De teorier som ligger till grund för vår uppsats är Sarathys kulturmodell, Hofstedes fem dimensioner, hög –och låg kontext kultur och Schramms kommunikationsmodell samt historik över Sydkorea och deras kultur. Analysen av det insamlade materialet mynnar ut i två slutsatser; att skapa nätverk och relationer är av största vikt vid en etablering i Sydkorea då konfucianism präglar samhället. Även de förändrade informations- och kommunikationskanalerna som globaliseringen medfört, med Internet i spetsen, är av betydelse och kan vara en nyckel till framgång då den når en stor målgrupp med små medel.