Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som i allt större utsträckning har övergått till ett konsumtionssamhälle. Trots Sveriges restriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar av landets konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagens barn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i dag uppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken har fått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn. Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barns konsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhet som råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällande barns relation till klädmärken. Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck, vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relation till klädmärken ser ut. Ett företags varumärkesvärde förklaras genom en vedertagen modell tillämpad på vuxna, som sedan utvecklas för att undersöka huruvida den kan appliceras på barn. Studien är av kvalitativ typ och grundas i ett tillvägagångssätt där teoretiskt och empiriskt material sammankopplats. Den empiriska insamlingen utfördes på en skola med elever från förskolan till årskurs fyra och bestod av gruppintervjuer, bilduppgifter och observationer. Barn i åldrarna 6-10 är mycket varumärkesmedvetna och varumärken påverkar dem i dess vardag mer än vad de själva förstår. Deras medvetenhet samt förmåga att återkalla varumärken från minnet, både muntligt och bildligt, ökar i takt med att barn blir äldre. Visual literacy spelar en betydande roll i barns relation till varumärken, vilket sker på ett emotionellt plan. Föräldrar påverkar barns relation till varumärken och då främst genom en rationell synvinkel. Endast de äldre barnen diskuterar klädinköp utifrån pris, vilket tyder på att de ser sig själva som konsumenter. Majoriteten barn bestämmer själva vad de tar på sig, men det är betydligt färre som bestämmer vad som ska inhandlas eller i vilken affär det ska göras. Dock påverkar de flesta barn klädinköp. Barn tycker unikhet och bekvämlighet, gällande klädval är viktigt, men indirekt kan vi genomskåda att varumärken stärker den sociala tillhörigheten hos barn och att bli socialt accepterad är en viktig del i barns liv.The technological developments of today have in many ways contributed to the media-intensive society of ours, emphasizing consumption habits. Despite Sweden’s advertisement restrictions concerning children, they contribute to large parts of the country’s consumption, which is particularly enhanced by the expansion of Internet. Children today are better off than previous generations, which companies today take advantage of when customizing marketing activities as well as designing products. Branded products are increasingly of greater importance, since the market place is more competitive than ever, especially among children. The purpose of this study is to identify and develop the discussion concerning young children’s relationship with brands. The aim is to highlight brand awareness among children aged 6-10, as well as to identify similarities and differences in children’s relationship to brands. The main theories, which the study is based upon, are: brand equity, visual literacy and peer pressure, which are all engaged with empirical data, to further explain children’s relationship to brands. A company’s brand equity is explained using an adult-based model, which then is modified, attempting to explain whether or not it can be applied on children. It is an qualitative study incorporating theoretical and empirical data. The empirical data was collected at a primary school and consisted of interviews, observations, as well as imagery exercises. Children aged 6-10 are very brand conscious and more affected by brands than they realize. Children’s awareness and ability to recall brand names from memory, verbally and figuratively, increase as children get older. Visual literacy plays a significant role in the child’s relationship to brands, which is mainly of emotional manner. Parents influence the children’s relationship to brands, primarily through a rational point of view. Only the older children discuss purchase of clothing based on price, suggesting that they see themselves as consumers. Most children decide themselves what to wear, but a lot fewer decide what and where to purchase clothing. All though, nearly all children influence the purchasing decision. Children consider uniqueness and comfort as important elements of clothing, but simultaneously we can distinguish that brands strengthens children’s social affiliation, and to be socially accepted is an important part of children’s life.