Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning eller kortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger, kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen är drabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Den ekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flera sätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojal konkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011. Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lagen innebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning eller kortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörande kontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle. Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs. Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala en kontrollavgift på 10 000 kronor. Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört? Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört på kontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer med representanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer, revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagen och kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild. Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligt på att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiska brottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamla kassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökad försäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flesta företagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande.