Sjukvården i Sverige är i princip helt skattefinansierad och dessutom kostsam, det gäller sjukvård i allmänhet och intensivvård i synnerhet. Det är viktigt att ha en väl fungerande intensivvård då andra vårdinstanser är beroende av den. Enligt Svenskt intensivvårdsregister (SIR) är intensivvården under ständig utveckling, att öka kostnadseffektiviteten och vårdkvaliteten är något verksamheterna ständigt behöver arbeta med. Intensivvården erbjuder en mycket hög vårdnivå och skillnaden mot vårdnivån på avdelningen är stor vilket bland annat patienterna och närstående beskriver i flertalet vetenskapliga studier. För att minska skillnaden har flertalet sjukhus startat intermediärvårdsavdelningar som i vårdnivå ligger mellan intensivvården och vårdavdelningen.   Frekvensen av återinläggningar är intressant då den är en stark indikator för vårdkvalitet nationellt och internationellt. SIR tar emot data från alla intensivvårds-avdelningar i Sverige för att utvärdera vårdkvalitet. Problemformuleringen för studien är således: Hur skulle organisationsförändringar påverka vårdkvaliteten. Syftet med studien var att undersöka om införandet av intermediärvården har påverkat vårdkvaliteten. Examensarbetet var en icke experimentell registerstudie av retrospektiv design med kvantitativ ansats. Det fanns inte några statistiska signifikanta skillnader mellan grupperna beträffar återinläggningar eller andra kvalitetsindikatorer, deskriptiv data ur statistiken skapar underlag för diskussioner. Forskning visar att det finns lokala fördelar när det gäller hushållandet av resurser som personal och ekonomiska medel men att det är svårt att visa statistiskt. Flexibiliteten ökar när det gäller hanterandet av patienter. Det är viktigt att triagera patienten till rätt vårdnivå och inte frestas att flytta patienter till annan vårdnivå av resursskäl och inte av medicinska skäl.