Inledning: Utgångspunkten i det här examensarbetet har varit estetiska lärprocesser i språkundervisningen. Studien har syftat till att jämföra språkundervisningen i Sverige med språkundervisningen i Ghana. Forskning har visat att estetiska lärprocesser har en viktig roll i elevers språkutveckling (Wiklund 2009). Estetiska lärprocesser är en del av både den ghananska och svenska läroplanen och motiveras i båda länderna med att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin kreativitet. I studien har lärarnas sätt att inkludera estetiska lärprocesser undersökts. För att få en grundläggande förståelse för lärarnas undervisning har också syftet med estetiska lärprocesser i respektive utbildningssystem undersökts.Syfte: Studiens syfte är att jämföra svenska och ghananska lärares sätt att inkludera estetiska lärprocesser i sin språkundervisning.Metod: Studien har genomförts med två olika forskningsmetoder, observation och self-report. Totalt har sex olika klassrumssituationer observerats och analyserats. De sex lärare som deltog i observationerna har också svarat på frågeställningarna som fanns i self-reporten. Svaren från dessa har sammanställts och analyserats. Genom observationer har lärarnas arbetssätt synliggjorts medan self-reporten har belyst lärarnas förhållningssätt gentemot estetiska lärprocesser i språkundervisningen. Resultatet av studien har satts i relation till forskning kring estetiska lärprocesser och Deweys teorier kring ett aktivitetsbaserat lärande.Resultat: Resultatet av vår studie visar att samtliga lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av estetiska lärprocesser. Användandet och syftet med detta skiljer sig däremot åt. I Sverige används dessa ämnen för att skapa en varierad undervisning medan de i Ghana används som hjälpmedel för att underlätta inlärning.