Läsning av skönlitteratur – fiktionsläsning – har traditionellt haft en stark ställning i den västerländska kulturen. Det beror bl.a. på att den anses stimulera personlighetsutveckling och empati samt kännedom om såväl andra kulturer som den egna kulturens tidigare skeden. Å andra sidan är det uppenbart att denna läsning sedan 1990-talet genomförs i en helt ny kulturell situation i och med att internetsamhället har etablerat sig. Detta erbjuder dels nya former av fiktionsumgänge såsom TV-spel och rolltagande chattrum, dels en ständigt närvarande tillgång till filmer och TV-serier. Detta har väckt farhågor om att en yngre generation överger fiktionslitteraturen och föredrar faktaorienterad litteratur (Årheim 2007). Ja, kanske rentav är på väg att förlora den läskompetens som fiktionslitteratur förutsätter. Samtidigt har litteraturens speciella värde i läsarnas liv försvarats. Här möter man många löst underbyggda påståenden och empiriskt ogrundade projektioner av professionella läsares inställning (Nussbaum 1992, Miller 2002, Carey 2005). Övergripande empiriska studier av yngre vuxnas läsning saknas. Sålunda har fiktionsläsningen blivit ett angeläget forskningsområde för 2010-talet och en fråga av stor relevans för ett samhälle, som vill främja fiktionsläsning inom skola, bibliotek, och folkbildning. För att detta skall kunna göras framgångsrikt behövs forskningsbaserad kunskap om läsarnas faktiska reaktioner och attityder. Här presenteras en pilotstudie, som genomförts under läsåret 2009-2010.