Matematikundervisningen i grundskolan syftar till att utveckla elevers förmåga att formulera och lösa problem samt resonera kring matematiska samband. Läromedel spelar en central roll i undervisningen och påverkar vilka typer av uppgifter och matematiska resonemang elever möter. Tidigare forskning visar att uppgifter som kräver mer självständigt matematiskt resonemang kan bidra till att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Samtidigt kan både läromedlens utformning och de faktorer som påverkar vilka läromedel som används i skolor ha betydelse för vilka matematiska erfarenheter elever får.  

Syftet med studien är att undersöka hur problemlösningsuppgifter presenteras i matematikläromedel, samt vilka faktorer som påverkar vilka läromedel som köps in och används i undervisningen. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i väst Sverige. 

Studien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av två matematikläromedel för grundskolan: Favorit matematik 6B och Matematik Gamma. Analysen fokuserade på uppgifternas utformning, vilken typ av matematiskt resonemang de kräver samt var i läromedlen de är placerade.  

Resultatet visar att läromedlen innehåller både algoritmiska uppgifter och uppgifter som kräver mer resonemangsbaserat arbete. Samtidigt är många problemlösningsuppgifter placerade i särskilda avsitt, vilket innebär att de inte alltid möts av alla elever. Resultatet visar även att flera uppgifter är textbaserade och ställer relativt höga språkliga krav. Dock uppfyller läromedlen läroplanens intentioner. Vidare framkommer att faktorer som ekonomi, stadsbidrag och lokala rutiner kan påverka vilka läromedel som köps in och används i undervisningen.