The increasing presence of AI-generated content in social media has transformed how users encounter and evaluate news. This study examines how young adults (aged 20–30) perceive the credibility of AI-generated news posts on Instagram, which source-critical strategies they employ, and how these strategies relate to their credibility assessments. The study is based on a quantitative survey with 36 respondents and uses a Likert-scale design to capture patterns in attitudes and behaviors. The results show that AI-generated news content is generally perceived as less credible than human-produced content. At the same time, respondents demonstrate a relatively high awareness of the risks associated with AI and digital manipulation. However, this awareness does not consistently translate into active verification practices. Instead, source-critical behavior is primarily characterized by quick and intuitive strategies, such as evaluating the source and reflecting on the possibility of manipulation, rather than systematic fact-checking. Visual elements play a significant role in credibility assessments. Respondents report that images and videos strongly influence their perception of trustworthiness, with AI-like visuals often triggering skepticism. Furthermore, credibility is found to be conditional: trust increases when information can be verified and decreases when verification is not possible. The findings are interpreted through theoretical frameworks such as the “liar’s dividend,” digital source-critical tactics, visual perception, and psychological inoculation. The study concludes that AI-generated news not only challenges the authenticity of information but also reshapes how users approach credibility in social media environments. Credibility is no longer assumed but actively constructed through interaction between content, platform, and user.

Sammanfattning Den ökande förekomsten av AI-genererat innehåll i sociala medier har förändrat hur användare möter och bedömer nyheter. Denna studie undersöker hur unga vuxna (20–30 år) uppfattar trovärdigheten hos AI-genererade nyhetsinlägg på Instagram, vilka källkritiska strategier de använder samt hur dessa strategier relaterar till deras trovärdighetsbedömningar. Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning med 36 respondenter och använder en Likertskala för att identifiera mönster i deltagarnas attityder och beteenden. Resultaten visar att AI-genererade nyhetsinlägg generellt uppfattas som mindre trovärdiga än nyheter skapade av människor. Samtidigt uppvisar respondenterna en relativt hög medvetenhet om de risker som AI och digital manipulation medför. Denna medvetenhet leder dock inte alltid till ett aktivt verifieringsbeteende. I stället kännetecknas det källkritiska arbetet främst av snabba och intuitiva strategier, såsom att bedöma avsändaren och reflektera över möjligheten till manipulation, snarare än systematisk faktagranskning. Visuella element har stor betydelse för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna uppger att bilder och videor i hög grad påverkar deras uppfattning om ett innehålls trovärdighet, där visuella uttryck som uppfattas som AI-genererade ofta väcker skepsis. Resultaten visar även att trovärdighet är situationsberoende; förtroendet ökar när information kan verifieras och minskar när verifiering inte är möjlig. Resultaten tolkas utifrån teoretiska perspektiv såsom liar's dividend, digitala källkritiska strategier, visuell perception och psykologisk inokulering. Studien visar att AI-genererade nyheter inte enbart utmanar informations autenticitet utan även påverkar hur användare bedömer trovärdighet i sociala medier. Trovärdighet framstår därmed inte längre som en självklar egenskap hos innehållet, utan som något som skapas i samspelet mellan innehåll, plattform och användare.