Denna avhandling undersöker hur konceptet fröbibliotek konstrueras i svensk tryckt mediediskurs inom kontexten folkbibliotek. Syftet med avhandlingen är att analysera vilka diskurser, teman och perspektiv som används i medierepresentationer, samt vilka perspektiv som betonas eller förbises. Studien baserar sig på en kvalitativ diskursanalys av 22 svenska tidningsartiklar publicerade mellan 2015 och 2021. Det teoretiska ramverket använder social konstruktionism och diskursteori som grund, där språket ska förstås som grundläggande för, snarare än bara beskrivande av, den sociala verkligheten. Analysen identifierar tre huvuddiskurser: en innovationsdiskurs, en samhällsdiskurs och en hållbarhetsdiskurs. Dessa diskurser konstruerar fröbibliotek som framväxande praktiker inom offentliga bibliotek, som socialt engagerande aktiviteter och som en del av omfattande samhälleliga hållbarhetsagendor. Resultaten indikerar att medierepresentationer av fröbibliotek till stor del är positiva och relativt homogena. Kritiska perspektiv tenderar att vara begränsade, särskilt i relation till de organisatoriska förutsättningarna för fröbiblioteksinitiativ och den konceptuella tvetydigheten kring hållbarhet däri. Studien drar slutsatsen att fröbibliotek i svenska tryckta medier representeras som både praktiska biblioteksinitiativ och diskursivt konstruerade begrepp inbäddade i bredare samhälleliga berättelser om framsteg, gemenskap och miljöansvar.

This thesis examines how the concept of seed libraries are constructed in Swedish print media discourse within the context of public libraries. The aim of the thesis is to analyse which discourses, themes, and perspectives are used in media representations, as well as which perspectives are emphasised or overlooked. The study is based on a qualitative discourse analysis of 22 Swedish newspaper articles published between 2015 and 2021. The theoretical framework uses social constructionism and discourse theory as its basis, wherein language is to be understood as fundamental to, rather than merely descriptive of social reality. The analysis identifies three main discourses: an innovation discourse, a community discourse, and a sustainability discourse. These discourses construct seed libraries as emerging practices within public libraries, as socially engaging activities, and as being part of wide-ranging community sustainability agendas. The results indicate that media representations of seed libraries are largely positive and relatively homogeneous. Critical perspectives tend towards being limited, particularly in relation to the organisational conditions of seed-library initiatives and the conceptual ambiguity of sustainability therein. The study concludes that seed libraries in Swedish print media are represented as both practical library initiatives and discursively constructed concepts embedded in broader societal narratives about progress, community, and environmental responsibility.