Folkbibliotek ses som centrala institutioner för att främja frivillig läsning, samtidigt som bibliotekarier verkar inom ett område som präglas av både professionella ideal och organisatoriska förutsättningar. Denna studie undersöker hur personal vid svenska folkbibliotek beskriver sitt läsfrämjande arbete med barn i åldern 6–13 år, med fokus på hur läsmotivation konstrueras i praktiken. Studien bygger på en webbaserad enkät med 14 yrkesverksamma bibliotekarier och analyseras utifrån Self-Determination Theory (autonomi, kompetens och samhörighet) samt professionsteori för att förstå bibliotekariernas arbete och professionella villkor. Resultaten visar att läsfrämjande arbete är en varierad och praktiknära verksamhet som kombinerar kreativa, sociala och situationsanpassade arbetssätt, där traditionella metoder såsom sagostunder och bokprat ofta integreras med mer interaktiva och multimodala aktiviteter. Resultaten visar också att autonomi, kompetens och samhörighet kommer till uttryck, men formas av organisatoriska begränsningar. Autonomi uttrycks genom begränsade valmöjligheter, kompetens genom anpassningsstrategier och samhörighet genom gemensamma läsupplevelser. Sammantaget belyser studien en spänning mellan professionell autonomi och organisatoriska villkor och visar att läsfrämjande arbete är en situationsbunden praktik som formas av både professionella bedömningar och institutionella förutsättningar.

Public libraries are seen as key institutions for supporting voluntary reading, while librarians operate within a field shaped by both professional ideals and institutional constraints. This study explores how public library staff describe their reading-promoting work with children aged 6–13, focusing on how reading motivation is constructed in practice. The study is based on a web-based questionnaire with 14 Swedish public library professionals. The material is analysed using Self-Determination Theory (autonomy, competence, and relatedness) and profession theory to understand librarians’ work and professional conditions. The results show that reading promotion is a varied and practice-based activity combining creative, social, and situational approaches, where traditional methods such as storytelling and book talks are often integrated with more interactive and multimodal activities. The findings also show that autonomy, competence, and relatedness are present but shaped by constraints, with autonomy expressed through limited choices, competence through adaptive strategies, and relatedness through shared reading experiences. Overall, the study highlights a tension between professional autonomy and organizational constraints, showing that reading promotion is a situated practice shaped by both professional judgement and institutional conditions.