Samhället förändras ständigt och den tekniska utvecklingen accelererar, vilket ställer ökande krav på individers digitala medvetenhet. En rad färdigheter som betraktas som grundläggande i dagens samhälle samlas under paraplybegreppet medie- och informationskunnighet (MIK). MIK anses vara ett mångfacetterat begrepp som används i olika sammanhang och tillskrivs varierande betydelser beroende på hur det kommuniceras. Denna variation gör det svårt att få en samlad bild av forskningsfältet. Syftet med denna studie är därför att ge insikter i hur MIK konstrueras inom forskning om bibliotek. För att uppnå detta syfte vägleds studien av följande forskningsfråga: Hur studerar och konstruerar aktuell forskning MIK i bibliotekskontext? En scoping review genomfördes. Det empiriska materialet hämtades från databaser där biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning indexeras. Inklusionskriterierna var forskningsartiklar som genomgått peer review, på svenska eller engelska, publicerade mellan den 1 januari 2021 och den 28 februari 2026, som rapporterade primärforskning och uttryckligen fokuserade på MIK och bibliotek. Artiklar som inte uppfyllde dessa kriterier exkluderades. Det slutliga urvalet bestod av 36 studier, vilka analyserades med hjälp av deskriptiv analys och innehållsanalys. Resultaten visar att MIK främst studeras i relation till akademiska bibliotek och skolbibliotek, med fokus på bibliotekarier och studenter snarare än på folkbibliotek och allmänheten. Analysen visar också att MIK sällan konstrueras som ett sammanhängande fenomen. I stället varierar de aspekter av MIK som betonas beroende på forskningens inriktning och kontexten.

Society is constantly changing and technological development is accelerating, placing increasing demands on individuals’ digital awareness. A range of skills considered fundamental in contemporary society falls under the umbrella term media and information literacy (MIL). MIL is considered a multifaceted concept used in different contexts and assigned varying meanings depending on the communicative situation. This variation makes it difficult to gain an overall picture of the field of research. Therefore, this study aims to provide insights into how MIL is constructed in research on libraries. To address this aim, the study is guided by the following research question: How does current research study and construct MIL in a library context? A scoping review was conducted. The empirical material was retrieved from databases where library and information science research is indexed. The inclusion criteria were peer-reviewed research articles in Swedish or English, published between 1 January 2021 and 28 February 2026, reporting primary research and explicitly focusing on MIL and libraries. Articles that did not meet these criteria were excluded. The final sample consisted of 36 studies, which were analyzed using descriptive analysis and content analysis. The findings show that MIL is primarily studied in relation to academic and school libraries, with a focus on librarians and students rather than on public libraries and the general public. The analysis also indicates that MIL is rarely constructed as an interconnected phenomenon. Instead, the aspects of MIL that are emphasized vary depending on the research focus and the context.