Bakgrund: Den globala prevalensen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hos barn och ungdomar uppskattas till 7–15 procent. NPF medför nedsatt funktionsförmåga och ökade hälsorisker, där tidig upptäckt och insatser har stor betydelse för barnets utveckling och långsiktiga hälsa. Barn- och elevhälsovården har i uppdrag att tidigt identifiera behov kopplade till barns hälsa, utveckling och uppväxtförhållanden, det är också där svårigheter relaterade till NPF ofta uppmärksammas först. Distriktssköterskors centrala funktion inom barn- och elevhälsovården ger forskningsområdet hög klinisk relevans för professionen. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta barn och föräldrar inom barn- och elevhälsovården vid misstanke eller bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO, Scopus och Web of Science. Åtta peer-reviewed artiklar inkluderades och analyserades med innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att skapa trygghet och förståelse; Att se helheten i en komplex process; Betydelsen av samverkan och organisatoriska förutsättningar; Betydelsen av erfarenhet och kunskap. Trygghet, kommunikation och en helhetssyn var centrala i mötet med barn och föräldrar vid misstanke om eller diagnostiserad NPF. Slutsats: Genom sitt professionella förhållningssätt kan distriktssköterskan skapa förutsättningar för vårdande relationer och möten. Ett familjecentrerat förhållningssätt behöver kombineras med ett tydligt barnperspektiv. Språkliga barriärer, föräldrars inställning och långa väntetider kan bidra till ojämlik vård. Behov finns av kortare och mer flexibla vårdkedjor, NPF-specifika screeningverktyg, tydligare riktlinjer och kontinuerlig kompetensutveckling för distriktssköterskor, för att stärka vårdkvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet vid tidig identifiering av NPF.

The global prevalence of neurodevelopment disorders (NDDs) among children and adolescents is estimated at 7–15%. NDDs are associated with impaired functioning and increased health risks, making early identification and intervention crucial for child development and long-term health. Child- and school health services are mandated to identify health, developmental, and psychosocial needs at an early stage, it is also within these settings that difficulties related to NDD are often first recognized. District nurses play a central role in these services, making this area highly relevant to clinical practice. Aim: The aim was to describe district nurses’ experiences of meeting children and parents within child- and school health services when NDD is suspected or diagnosed. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted. Literature searches were carried out in CINAHL, PubMed, PsycINFO, Scopus, and Web of Science. Eight peer-reviewed articles were included and analyzed using qualitative content analysis according to Elo och Kyngäs (2008). Results: The analysis resulted in four categories: Creating safety and understanding; Seeing the whole picture in a complex process; The importance of collaboration and organizational conditions; and The significance of experience and knowledge. Safety, communication, and a holistic approach were central in encounters with children and parents when NDD was suspected or diagnosed. Conclusion: Through their professional approach, district nurses can foster caring relationships and encounters. A family-centered approach needs to be combined with a childcentered perspective. Language barriers, parental attitudes, and long waiting times may contribute to inequitable care. Shorter and more flexible care pathways, NDD-specific screening tools, clearer guidelines, and continuous professional development for district nurses are needed to strengthen quality of care, patient safety, and equity in the early identification of NDDs.