Hjärtstopp är ett tidskritiskt och komplext tillstånd där överlevnaden är beroende av tidig hjärt-och lungräddning, effektivt teamarbete och god kommunikation. Sjuksköterskor på akutmottagningen har en central roll i vården av patienter med hjärtstopp, dock präglas arbetet av tekniska, etiska och emotionella utmaningar. Syftet var att sammanställa tillgänglig litteratur för att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors vårdande av patienter med hjärtstopp på akutmottagningen. Översikten genomfördes som en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats för att ge en bredare förståelse av vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors vårdande i samband med hjärtstoppssituationer. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever ett behov av kontinuerlig utbildning och praktisk träning för att bibehålla kompetens och självtillit. Erfarenhet, kommunikation och ledarskap framkom som avgörande faktorer för ett fungerande teamarbete. Organisatoriska faktorer som bemanning, tydliga riktlinjer och debriefing påverkade både vårdkvalitet och sjuksköterskors arbetsmiljö. Hjärtstoppssituationer beskrevs som etiskt och emotionellt belastande, speciellt vid närståendes närvaro och otydlig kommunikation. Sjuksköterskors vård av patienter med hjärtstopp kräver tydliga rutiner, adekvat utrustning och regelbunden träning för att stärka sjuksköterskors trygghet och bidra till en säkrare vård för den drabbade patienten.

Cardiac arrest is a time-critical and complex condition. Survival depends on early cardiopulmonary resuscitation, effective teamwork and good communication. Nurses in the emergency department play a central role in the care of patients experiencing cardiac arrest, however, their work is characterized by ethical, technical and emotional challenges. The aim of this study was to compile available literature to examine factors influencing nurses’ care of patients with cardiac arrest in the emergency department. The study was conducted as an integrative literature review with a systematic approach. Both qualitative and quantitative studies were included to achieve a comprehensive understanding of the factors influencing nurses’ caring during cardiac arrest. The results show that nurses perceive a need for continuous education and practical training in order to maintain competence and self-confidence. Experience, communication, and leadership emerged as crucial factors for effective teamwork. Organizational factors including staffing, clear guidelines and debriefing influenced both quality of care and nurses’ work environment. Cardiac arrest situations were described as ethically and emotionally demanding, particularly in the presence of relatives and when communication was unclear. Nursing care of patients experiencing cardiac arrest requires clear routines, adequate equipment, and regular training to strengthen nurses’ confidence and contribute to safer care for the affected patient.