Bakgrund: Masskadehändelser blir allt vanligare, även i Sverige. Dessa händelser överbelastar snabbt akutmottagningens resurser och ställer höga krav på akutsjuksköterskans triage-, prioriterings- och omvårdnadsförmåga. Forskning visar på bristande utbildning och erfarenhet hos akutsjuksköterskor kopplat till masskadehändelser, vilket påverkar förmågan att utföra god och säker vård. Omvårdnadens kvalitet riskerar därför att påverkas avsevärt vid masskadehändelser, vilket kan få allvarliga konsekvenser för patienters hälsa och överlevnad. Därför behövs kunskap om akutsjuksköterskors erfarenheter av vårdande vid masskadehändelser för att utveckla framtida utbildningsinsatser och stärka katastrofberedskapen. Syfte: Syftet är att sammanställa akutsjuksköterskors erfarenheter av vårdandet vid masskadehändelser och belysa hur dessa erfarenheter, samt olika påverkansfaktorer formar deras förmåga att ge säker och effektiv vård under extrem belastning. Metod: Integrativ litteraturöversikt med sökningar i CINAHL, PubMed och Scopus. Urvalsredovisning enligt PRISMA. Dataanalys enligt Whittemore och Knafls femstegsmodell. Resultat: Resultatet baserades på 11 studier, där framkom två huvudteman: Vårdande i kaos samt Faktorer som påverkar vårdandet. Dessa följdes av fyra subkategorier vardera, som visade att akutsjuksköterskor upplever masskadehändelser som kaotiska, emotionellt påfrestande och etiskt komplexa. Vårdandet påverkas av bristande resurser, otydliga riktlinjer och otillräcklig utbildning, vilket försvårar triage och prioritering. Erfarenhet, klinisk blick, teamarbete och anpassningsförmåga är centrala för att upprätthålla säker och effektiv vård. Slutsats: Akutsjuksköterskors erfarenheter av vårdandet vid masskadehändelser präglas av emotionella reaktioner, etiska svårigheter och organisatoriska begränsningar som påverkar möjligheten att ge god och säker vård. Tidigare erfarenhet av masskadehändelser kan vara både en tillgång eller begränsning. Mental förberedelse, utbildning och övning är centrala, medan resursbrist och komplexa triagebeslut tydliggör behovet av stärkt triageutbildning.

Background: Mass-casualty incidents are becoming increasingly common, including in Sweden. These events rapidly overwhelm emergency department resources and place high demands on emergency nurses’ triage, prioritization, and nursing care abilities. Research indicates insufficient education and limited experience among emergency nurses regarding mass-casualty situations, which affects their ability to provide safe, high-quality care. Consequently, the quality of nursing care risks being significantly compromised, with potentially severe consequences for patient health and survival. Therefore, knowledge of emergency nurses’ experiences is essential for developing future training initiatives and strengthening disaster preparedness. Aim: To synthesize emergency nurses’ experiences of caring during mass-casualty incidents and illuminate how these experiences, alongside various influencing factors, shape their ability to provide safe and effective care under extreme pressure. Method: An integrative literature review was conducted with searches in CINAHL, PubMed, and Scopus. Study selection followed PRISMA guidelines. Data were analyzed using Whittemore and Knafl’s five-stage model. Results: Eleven studies were included, revealing two main themes: Caring in chaos and Factors influencing care, each with four subcategories. These showed that emergency nurses experience mass-casualty incidents as chaotic, emotionally demanding, and ethically complex. Care delivery is hindered by limited resources, unclear guidelines, and insufficient training, complicating triage and prioritization. Clinical experience, teamwork, and adaptability are central to maintaining safe, effective care. Conclusion: Emergency nurses’ experiences are shaped by emotional reactions, ethical difficulties, and organizational constraints affecting safe care delivery. Prior experience can be both a resource or a limitation. Mental preparedness, education, and simulation training are central, while resource scarcity and complex triage decisions highlight the need for strengthened triage training.