Bakgrund: Katastrof innefattar allt från klimatrelaterade incidenter, väpnande konflikter och pandemier. Akutmottagningen är den enhet som utgör den första länken i vårdkedjan på sjukhus och de ställs inför utmaningar med ett ökat vårflöde och be-gränsade resurser vid katastrofsituationer. Det ställs högre krav på hälso- och sjukvårdens katastrofberedskap och vårdsystemets förmåga att hantera ökat vårdbehov med begränsade resurser. Akutsjuksköterskan ansvarar för initiala bedömningar och prioriteringar. Mer studier inom akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer är således relevans ur både nationellt och internationellt perspektiv. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt genomfördes, där tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: I resultatdelen framkom det två teman; faktorer som stödjer akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer, samt; faktorer som begränsar akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer. Från de två teman framkom fem subteman. Resultatet visar att akut-sjuksköterskors katastrofmedicinska beredskap inför en katastrof är måttlig. Det fram-kom flera centrala faktorer som påverkar akutsjuksköterskans beredskap vilket var utbildning- och träning, yrkeslivserfarenhet, psykologisk beredskap och stresshantering, kommunikation och teamarbete, resurser och organisatoriskt stöd. Slutsats: Akutsjuksköterskor skattar sin egen beredskapsnivå som måttlig vid katastrofsituationer. Utbildning och yrkeslivserfarenheten var två centrala faktorer som stärkte akut-sjuksköterskans beredskapsnivå inför katastrofer och bidrog till en mer patientsäker och hållbar akutsjukvård.

Background: Disasters include everything from climate-related incidents, armed conflicts, and pandemics. The emergency department is the unit that constitutes the first link in the hospital care chain and faces challenges such as increased patient flow with limited resources during disaster situations. Higher demands are placed on healthcare disaster preparedness and the healthcare system’s ability to manage increased care needs with limited resources. Emergency nurses are responsible for initial assessments and prioritizations. More studies on emergency nurses’ preparedness to manage disaster situations are therefore relevant from both a national and international perspective. Aim: The aim was to compile available literature regarding factors affecting emergency nurses’ preparedness to manage disaster situations. Method: A systematic integrative literature review was conducted, in which ten scientific articles with both qualitative and quantitative approaches were included. Results: Two themes emerged; factors that support emergency nurses’ preparedness to manage disaster situations, and factors that limit emergency nurses’ preparedness to manage disaster situations. From these two themes, five subthemes were identified. The result showed that emergency nurses’ disaster preparedness is moderate. Several key factors influencing preparedness were identified: education and training, professional experience, psychological preparedness and stress management, communication and teamwork, and resources and organizational support. Conclusion: Emergency nurses rate their own level of preparedness as moderate in disaster situations. Education and professional experience were two central factors that strengthened preparedness and contributed to safer and more sustainable emergency care.