Bakgrund: Katastrofer påverkar samhällsfunktioner och kan orsaka stora humanitära och ekonomiska konsekvenser. År 2024 drabbades över 167 miljoner människor globalt, främst av översvämningar, stormar och extrem värme. På akutmottagningen uppstår resursbrist vid katastrofer, vilket kräver prioritering av livsnödvändig vård och god samverkan. Sjuksköterskor upplever ofta bristande kompetens, vilket gör att utbildning och beredskap är viktigt. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgänglig litteratur för att undersöka vilka kompetenser en sjuksköterska på akutmottagningen behöver för att vara förberedd på en katastrof. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa både kvalitativ och kvantitativ forskning inom ämnet. Resultat: Kompetens vid katastrofer innefattar triage, klinisk bedömning, behandling och prioritering av patienter under tidspress och begränsade resurser. Sjuksköterskor behöver även praktiska färdigheter, beslutsförmåga, anpassningsförmåga och psykosocial kompetens för att kunna ge säker vård i kaotiska situationer. Triage är centralt för att prioritera vård och förbättras tydligt genom utbildning, träning och simuleringar. Kommunikation, samarbete och ledarskap är också viktiga delar av katastrofarbetet. Utbildning och erfarenhet stärker signifikant sjuksköterskors kunskap, färdigheter och självförtroende, medan kunskapsbrister fortfarande finns inom vissa områden som chemical, biological, radiological, nuclear (CBRN)-händelse och psykologiskt stöd. Slutsats: Omhändertagande vid katastrofer bygger på triage, klinisk bedömning och akuta vårdinsatser. Sjuksköterskor behöver kunna fatta snabba beslut, arbeta under press och hantera flera kritiskt sjuka patienter samtidigt. Utbildning och träning förbättrar kunskap, färdigheter och självförtroende. Sammantaget kräver effektiv katastrofsjukvård praktiska, kliniska och psykosociala färdigheter samt kontinuerlig utbildning där personcentrerad vård och etik på akutmottagningen är viktiga aspekter av vårdandet.

Background: Disasters affect societal functions and can cause significant humanitarian and economic consequences. In 2024, over 167 million people were affected globally, mainly by floods, storms, and extreme heat. Resource shortages arise in the emergency department during disasters which require prioritization of life-saving care and good collaboration. Nurses often experience a lack of competence, making education and preparedness important. Aim: The purpose was to compile available literature to examine the competencies a nurse in the emergency department needs to be prepared for a disaster. Method: A systematic integrative literature review was conducted to compile both qualitative and quantitative research on the subject. Results: Disaster competence includes triage, clinical assessment, treatment and prioritization of patients with limited time and resources. Nurses also need practical skills, decision-making ability, adaptability, and psychosocial competence to provide safe care in chaotic situations. Triage is central when prioritizing care and is clearly improved through education, training, and simulations. Communication, collaboration, and leadership are also important parts of disaster work. Education and experience significantly strengthen nurses’ knowledge, skills, and confidence, while knowledge gaps still exist in certain areas such as chemical, biological, radiological, nuclear (CBRN) events and psychological support. Conclusion: Disaster care is based on triage, clinical assessment, and emergency interventions. Nurses need to be able to make quick decisions, work under pressure, and manage multiple critically ill patients at the same time. Education and training improve knowledge, skills, and confidence. Overall, effective disaster care requires practical, clinical, and psychosocial skills as well as continuous training where person-centered care and ethics in the emergency department are important aspects of the care provided to patients.