Den globala bristen på sjuksköterskor utgör en stor utmaning för hälso- och sjukvården. Många sjuksköterskor lämnar yrket i förtid där organisatoriska faktorer såsom hög arbetsbelastning, bristande stöd från chefer och begränsad autonomi framstår som centrala orsaker. Jobbtillfredsställelse har en viktig betydelse för att skapa en hållbar kompetensförsörjning. Tidigare forskning visar att ett transformativt ledarskap återkommande kopplas till positiva arbetsrelaterade utfall men kunskapen om hur detta samband kan förstås i relation till sjuksköterskors jobbtillfredsställelse är fortfarande begränsad. Syftet med denna integrativa systematiska litteraturöversikt var att belysa hur första linjens chefers transformativa ledarskap påverkar sjuksköterskors jobbtillfredsställelse samt vilka faktorer som framträder som centrala i detta samband. Studien vägleddes även av forskningsfrågan hur sambandet mellan transformativt ledarskap och sjuksköterskors jobbtillfredsställelse kan förstås utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori. Studien genomfördes som en integrativ systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningar utfördes i PubMed och CINAHL utifrån PEOT-modellen. Totalt inkluderades 18 empiriska studier som kvalitetsgranskades med Joanna Briggs Institutes granskningsmallar och analyserades genom induktiv kodning och kategorisering, dessa var av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod. Resultatet visade att ett transformativt ledarskap hade en genomgående positiv påverkan på sjuksköterskors jobbtillfredsställelse. Tre huvudteman identifierades; transformativt ledarskap som stärker motivation och jobbtillfredsställelse; organisatoriska förutsättningar för jobbtillfredsställelse samt psykosocialt välbefinnande och motivation i arbetet. Transformativt ledarskap var relaterat till bekräftelse, professionell utveckling, meningsfullhet, autonomi, organisatoriskt stöd, rättvisa, kommunikation, minskad stress samt ökad arbetsglädje och motivation. Slutsatsen är att första linjens chefers transformativa ledarskap har en tydlig betydelse för sjuksköterskors jobbtillfredsställelse, men att effekterna är beroende av organisatoriska förutsättningar. Studiens teoretiska bidrag är att Herzbergs tvåfaktorsteori kan behöva kompletteras eller förstås i relation till organisatoriska förutsättningar. Studiens praktiska bidrag är att synliggöra hur satsningar på ledarskapsutveckling och förbättrade organisatoriska villkor kan bidra till en mer hållbar hälso- och sjukvård.