Denna kvalitativa studie undersöker kvinnliga ledare tillika mödrars upplevelse av balans mellan arbete och privatliv. Med teoretisk utgångspunkt i Hirdmans (1988) genussystem, Clarks gränsteori (2000) samt Greenhaus och Beutells (1985) arbetslivskonfliktteori analyseras vilka särskilda krav och förväntningar som kan påverka kvinnornas balans. Vidare utforskas vilka strategier kvinnorna tillämpar för att skapa och hantera denna balans. Empirin har samlats in via sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga ledare med små barn. Centralt framkommer att det är möjligheten till mental frånkoppling som påverkar balansen i högst utsträckning. Resultatet visar även att denna upplevelse av balans inte är ett statiskt tillstånd, utan snarare föränderligt och situationsbundet och påverkas av krav, ansvar och förväntningar i båda rollerna. Samtidigt tyder resultaten på en relativt ensidig påverkan, där arbetet påverkar privatlivet i större utsträckning än tvärtom. Resultatet tyder på att det faktum att kvinnorna har små barn inte utgör ett hinder för god balans, utan snarare fungerar som en förutsättning för att skapa tydliga gränser mellan arbete och privatliv. Vidare beskriver kvinnorna både praktiska och mentala strategier som är av vikt för att både skapa och upprätthålla balans. Dessa strategier framstår som avgörande då avsaknad av eller svårigheter att tillämpa dem, sammanföll med en sämre upplevd balans.

This qualitative study examines the experience of work-life balance among female leaders and mothers. Based on Hirdman's (1988) gender system, Clark's boundary theory (2000) and Greenhaus and Beutell's (1985) work-life conflict theory, the specific demands and expectations that can affect women's balance are analyzed. Furthermore, the strategies that women apply to create and manage this balance are explored. The empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with female leaders with small children. The central finding is that it is the possibility of mental disconnection that affects balance to the greatest extent. The results also show that this experience of balance is not a static state, but rather changeable and situational and is influenced by demands, responsibilities and expectations in both roles. At the same time, the results indicate a relatively one-sided influence, where work affects private life to a greater extent than vice versa. The results indicate that the fact that women have small children does not constitute an obstacle to good balance, but rather functions as a prerequisite for creating clear boundaries between work and private life. Furthermore, the women describe both practical and mental strategies that are important for both creating and maintaining balance. These strategies appear to be crucial when the absence of, or difficulties in applying them, coincided with a poorer perceived balance.