I denna studie analyserar vi hur utbildningsinflation påverkar nyexaminerades möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden samt hur idén om hur högre utbildning som en garanti för arbete ifrågasätts. Vi undersöker även varför individer väljer att studera vidare trots en osäker arbetsmarknad och ökad konkurrens om kvalificerade tjänster. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där åtta nyexaminerade har deltagit. Materialet analyserades sedan genom tematisk analys utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att en akademisk examen sällan upplevs som tillräcklig i sig, då arbetsgivare även lägger stor vikt vid arbetslivserfarenhet, social kompetens och andra kompletterande meriter. Utbildning framstår därmed främst som en grundläggande sorteringsmekanism i rekryteringsprocessen snarare än en garanti för arbete. Vidare framkommer det att individers beslut att studera vidare påverkas av sociala normer, familjens förväntningar samt föreställningar om en stabil och trygg framtid. Studiens slutsats är bland annat att utbildningsinflation påverkar nyexaminerade olika beroende på utbildningsområde. Vissa etableras snabbt på arbetsmarknaden medan andra möter hög konkurrens, osäkerhet och krav på kompletterande erfarenheter. Vidare visar studien att utbildning ofta fungerar som ett formellt grundkrav för anställningsbarhet och legitimitet. Samtidigt som dessa betydelser varierar mellan yrken där den i vissa fall är helt avgörande för yrkesutövning.