Diabetes mellitus är en grupp metabola sjukdomar som ökar världen över. Sjukdomen kräver omfattande egenvård och behandling där blodglukoskontroller är en viktig del. Kontinuerlig glukosmätning [CGM] ger trådlös glukosmätning. Sjuksköterskan möter personer med diabetes inom alla vårdkontexter och fler av dessa får en sensor. CGM kan ses som ett tekniskt hjälpmedel men kräver kunskap och stöd i hanterandet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna personers upplevelse av CGM vid diabetes. Studien genomfördes genom en litteraturöversikt med sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Datainsamling genomfördes i relevanta databaser och tio kvalitativa artiklar med hög kvalitet valdes ut och analyserades enligt Fribergs fem analyssteg. Resultatet visar att CGM bidrar till en förändrad relation till sjukdomen i vardagen genom en ökad förståelse och kunskap för diabetes, vilken ledde till mer medvetna val i vardagen och ökad egenvård samt att den kontinuerliga mätningen ledde till en ökad känsla av frihet och trygghet i vardagen. Utmaningar och hinder i användningen av CGM i vardagen innebar att larm och mätningar kunde leda till stress och frustration samt att själva sensorn och tekniskt strul ledde till en känsla av begränsning i vardagen och att stödet från vården för dessa utmaningar var bristfällig. Slutsatsen är att personer upplevde CGM inte bara som ett tekniskt hjälpmedel utan att den blev en del av personens livsvärld och påverkade hela vardagen. Möjligheten att använda CGM fullt ut påverkades av det stöd som gavs och belyser vikten av att sjuksköterskan har förståelse för den unika upplevelsen av CGM.

Diabetes mellitus is a group of metabolic diseases that is increasing worldwide and requires extensive self-care and treatment, where blood glucose monitoring is an essential part. Continuous glucose monitoring (CGM) enables wireless glucose measurement and is increasingly used by people with diabetes. Nurses encounter the sepatients in all healthcare settings and therefore need knowledge about how CGM affects daily life. The aim of this study was to illuminate adults’ experiences of using CGM in diabetes care. The study was conducted as a literature review based on qualitative research inspired by metasynthesis. Data were collected from relevant databases, and ten high-quality qualitative articles were selected and analyzed according to Friberg’s five-step analysis method. The results showed that CGM changed participants’ relationship with their disease by increasing their understanding and knowledge of diabetes. This contributed to more conscious decisions in daily life, improved self-care, and a greater sense of freedom and security. At the same time, several challenges related to CGM use were identified. Alarms and continuous measurements could create stress and frustration, while the sensor itself and technical problems sometimes caused feelings of limitation in everyday life. Participants also described insufficient support from healthcare professionals regarding these difficulties. The conclusion is that CGM was experienced not only as a technical aid, but as part of the person’s lifeworld that influenced everyday life as a whole. The ability to fully benefit from CGM depended on the support provided, highlighting the importance of nurses understanding the individual experience of CGM.