Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär en sårbarhet som kan förstärkas i kontakt med hälso- och sjukvården. Patienter med IF riskerar att inte få sina behov uppmärksammade vilket kan leda till förlängda vårdtider samt ökade återinläggningar. Sjuksköterskorna möter denna patientgrupp i alla delar av hälso- och sjukvården och har som ansvar att säkerställa god vård. För att möjliggöra detta krävs vårdande möten där kommunikation utgör en central del. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: Integrativ litteraturöversikt med ett induktivt förhållningssätt. Artiklarna analyserades i fyra steg enligt Friberg (2022) där 13 artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: Tre teman med åtta tillhörande subteman identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskornas roll var betydelsefull i vården av patienter med IF, där ett etiskt förhållningssätt samt tillgång till resurser var avgörande för god vård. Samverkan med familj, personliga assistenter och andra professioner stärkte förutsättningarna för personcentrerad vård. Däremot upplevdes kommunikationen som komplex och krävde anpassningar. Bristande kunskap om IF framkom som en återkommande utmaning som kunde påverka vården för patienter med IF negativt. Slutsatser: Vårdens kvalitet kan i stor utsträckning bli beroende av den enskilda sjuksköterskans erfarenhet och kompetens. Bristande kunskap, resurser samt organisatoriska förutsättningar kan leda till uteblivna åtgärder och bristande patientsäkerhet vilket kan resultera i ojämlik vård.

Background: Intellectual disability (ID) entails a vulnerability that may be aggravated in contact with healthcare services. Patients with ID are at risk of not having their needs recognized, which may contribute to prolonged hospital stays and increased readmissions. Nurses encounter this patient group across all levels of healthcare and have a responsibility to provide high-quality care. To achieve this, it is essential to establish caring encounters where communication is central. Aims: To explore nurses’ experiences of caring for patients with intellectual disability in healthcare settings. Method: An integrative literature review with an inductive approach was conducted. The articles were analysed in four steps according to Friberg (2022). Thirteen articles with both qualitative and quantitative designs were included. Results: Three themes and eight subthemes were identified. The results showed that nurses played a significant role in the care of patients with intellectual disabilities, where an ethical approach and access to resources were essential for providing high-quality care. Collaboration with family members, personal assistants and other healthcare professionals strengthened the conditions for person-centred care. However, communication was perceived as complex and required adaptations. Lack of knowledge regarding intellectual disabilities emerged as a recurring challenge that could negatively affect the care of patients with intellectual disabilities. Conclusions: The quality of care may largely depend on the individual nurse’s experience and competence. A lack of knowledge, resources and organisational conditions may lead to missed interventions and compromised patient safety, which may result in unequal care.