Masskadehändelser innebär situationer där inflödet av patienter snabbt överstiger tillgängliga resurser och ställer särskilda krav på akutsjukvårdens organisation och personal. I dessa sammanhang utmanas sjuksköterskans möjligheter att bedriva ett professionellt och etiskt förankrat vårdande, då kliniska prioriteringar, organisatoriska begränsningar och emotionell belastning sammanfaller. Mot bakgrund av ett ökat fokus på katastrofberedskap finns behov av en sammanhållen förståelse för vilka faktorer som påverkar förutsättningarna för sjuksköterskans vårdande vid masskadehändelser.

En systematisk integrativ litteraturöversikt genomfördes enligt Whittemore och Knafls metod. Databassökningar utfördes i CINAHL, PubMed och Scopus och omfattade peer-reviewade originalartiklar publicerade mellan 2015 och 2025. Totalt inkluderades 11 studier efter kvalitetsgranskning.

Resultatet identifierade tre övergripande huvudteman: organisatoriska och strukturella faktorer, professionella och etiska faktorer samt psykologiska och relationella faktorer. Fungerande ledning, tydlig kommunikation och adekvat beredskap framstod som avgörande för patientsäkerhet och handlingsutrymme. Samtidigt framkom att prioriteringar och resursbegränsningar kan ge upphov till moralisk stress och upplevelser av professionell utsatthet. Erfarenhet, teamstöd och strukturerad efterbearbetning identifierades som skyddande faktorer. Förutsättningarna för att utöva vårdande förändras vid masskadehändelser, där prioriteringar, resursbrist och organisatoriska krav begränsar sjuksköterskans handlingsutrymme.

Slutsatsen är att sjuksköterskans vårdande vid masskadehändelser formas i ett komplext samspel mellan individ, organisation och etiska förutsättningar. En integrerad beredskap som omfattar både strukturellt stöd och etisk medvetenhet är central för att stärka såväl patientsäkerhet som professionell hållbarhet.

Mass casualty incidents are situations where the influx of patients rapidly exceeds available resources and places special demands on the organization and staff of emergency medical services. In these contexts, the nurse's ability to conduct professional and ethically anchored care is challenged, as clinical priorities, organizational limitations and emotional stress coincide. Due to an increased focus on disaster preparedness, there is a need for a coherent understanding of the factors that affect the nurse's care in mass casualty incidents. The purpose was to highlight the factors that are important for the nurse's care in a mass casualty event.

A Systematic integrative literature review was conducted according to the Whittemore and Knafl method. Database searches were performed in CINAHL, PubMed and Scopus and included peer-reviewed original articles published between 2015 and 2025. A total of 11 studies were included after quality review.

Results identified three overarching main themes: organizational and structural factors, professional and ethical factors, and psychological and relational factors. Functional management, clear communication and adequate preparedness appeared to be crucial for patient safety and room for maneuver. At the same time, it emerged that priorities and resource constraints can give rise to moral stress and experiences of professional vulnerability. Experience, team support and structured post-processing were identified as protective factors.

Conclusion is that the nurse's care in the event of mass casualty incidents is formed in a complex interaction between the individual, the organization and ethical conditions. An integrated preparedness that includes both structural support and ethical awareness is central to strengthening both patient safety and professional sustainability.