Sepsis är ett tidskritiskt och potentiellt livshotande tillstånd där tidig identifiering är avgörande för att minska mortalitet och allvarliga komplikationer. På akutmottagningen har akutsjuksköterskan en central roll i den initiala bedömningen. Tidigare studier indikerar att flera faktorer kan påverka möjligheten att identifiera sepsis i ett tidigt skede.

Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar akutsjuksköterskors möjligheter att identifiera och bedöma patienter med misstänkt sepsis på akutmottagningen.

En integrativ litteraturöversikt genomfördes enligt Whittemore och Knafls modell. Systematiska litteratursökningar utfördes i CINAHL, PubMed och Scopus med stöd av PEO-modellen som struktur. Artiklar som var högst tio år gamla inkluderades. Endast originalartiklar som genomgått peer review togs med i urvalet. Totalt inkluderades nio artiklar efter kvalitetsgranskning med Hawkers granskningsmall (≥30 poäng).

Resultatet identifierade två huvudteman: individuella förutsättningar och organisatoriska förutsättningar. Individuella faktorer som bristande kunskap, varierande klinisk erfarenhet och låg professionell trygghet försvårade tidig identifiering, medan utbildning, erfarenhet och klinisk intuition underlättade bedömningen. Organisatoriska faktorer såsom hög arbetsbelastning, resursbrist, otydliga riktlinjer och inkonsekvent användning av bedömningsverktyg begränsade akutsjuksköterskans handlingsutrymme, medan tydliga strukturer, beslutsstöd och god interprofessionell kommunikation främjade tidiga åtgärder.

Slutsatsen är att tidig identifiering av sepsis beror på ett komplext samspel mellan akutsjuksköterskans kliniska kompetens och de organisatoriska ramar som omger arbetet. Ospecifika symtom, hög arbetsbelastning och bristande strukturer kan leda till fördröjd diagnostik och därmed utgöra ett hot mot patientsäkerheten. För att stärka patientsäkerheten krävs kontinuerlig kompetensutveckling, tydliga riktlinjer samt arbetsmiljöer som stödjer systematiska bedömningar och effektiv kommunikation.

Sepsis is a time-critical and potentially lifethreatening condition in which early identification is essential to reduce mortality and severe complications. In the emergency department, the emergency nurse plays a central role in the initial assessment. Previous studies indicate that several factors may influence the ability to identify sepsis at an early stage.

The aim of this study was to illuminate the factors that influence emergency nurses’ ability to identify and assess patients with suspected sepsis in the emergency department.

An integrative literature review was conducted following the model by Whittemore and Knafl. Systematic literature searches were performed in CINAHL, PubMed and Scopus, guided by the PEO framework. Articles published within the last ten years were included. Only peer-reviewed original studies were selected. A total of nine articles were included after quality appraisal using Hawker’s assessment tool (≥30 points).

The results identified two overarching main themes: individual prerequisites and organizational prerequisites. Individual factors such as insufficient knowledge, varying clinical experience, and low professional confidence hindered early identification, whereas education, experience, and clinical intuition facilitated the assessment. Organizational factors such as high workload, limited resources, unclear guidelines, and inconsistent use of assessment tools restricted the emergency nurse’s scope of action, while clear structures, decision support, and effective interprofessional communication promoted early interventions.

The conclusion is that early identification of sepsis depends on a complex interplay between the emergency nurse’s clinical competence and the organizational conditions surrounding the work. Nonspecific symptoms, high workload, and insufficient structures may delay diagnosis and thereby pose a threat to patient safety. To strengthen patient safety, continuous competence development, clear guidelines, and work environments that support systematic assessments and effective communication are required.