Läsförståelse är avgörande för att kunna bli och verka som en demokratisk medborgare i vårt samhälle. Att kunna läsa och förstå det som uttrycks fungerar inte enbart som ett verktyg för en god utbildning. Läsförståelse ökar möjligheten att genomskåda falsk information och kunna avgöra vad som är sant. Syftet med denna studie är att synliggöra hur verksamma lågstadielärare beskriver sin användning av olika läsförståelsestrategier för att kunna skapa mening i relation till text. Vidare syftar studien till att uppmärksamma vilka bristande förutsättningar lärare upplever att de har för att skapa en likvärdig läsförståelseundervisning. Genom att granska lärares beskrivningar av sitt didaktiska förhållningssätt avser studien att tillföra kunskap om läsförståelseundervisning. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och består av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Studiens resultat visade att samtliga lärare arbetar med samma vetenskapligt grundade läsförståelsestrategier, däremot varierade deras arbetssätt. Majoriteten av lärarna arbetade med explicit läsförståelseundervisning som senare syftade till att bli mer implicit när eleverna blir alltmer självständiga. Gemensamt för samtliga lärare var deras modellering av kognitiva och metakognitiva processer som var centrala för undervisningen. Slutligen uppmärksammas de bristande förutsättningarna som finns i samband med läsförståelseundervisning, där kulturella resurser, tids- och resursbrist samt kunskapsskillnader var de förutsättningar som lärarna särskilt belyste.