Studien behandlade prislappsmodellen som ett ekonomiskt styrinstrument i en mindre kommun, genom att klarlägga hur modellen formulerades i styrdokumenten och vilken betydelse den fick för den ekonomiska styrningen av kommunal utbildning. Genom en kombination av dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer undersöktes både det formella och det praktiska perspektivet av prislappsmodellen. 

Analysen utgick från begrepp som styrning och handlingsutrymme och fokuserade på hur ekonomiska styrsignaler formulerades på systemnivå och förmedlades vidare mot verksamhetsnivån. Den sammanvävda teoretiska utgångspunkten belyste både strukturella och praktiska aspekter av styrningen i skolan. 

Resultaten visade att prislappsmodellen främst användes som ett politiskt och administrativt verktyg för att skapa transparens och legitimitet i budgetprocessen. Modellen hade inte en direkt påverkan på rektorernas vardag, där handlingsutrymmet i hög grad formades av rambudgetar och nyckeltal. Rektorerna uttryckte samtidigt en viss oro för att externa jämförelser mellan kommuner skulle kunna leda till sänkta ersättningsnivåer och därmed minska möjligheterna att möta lokala behov. 

Slutsatserna visade att prislappsmodellen illustrerade en spänning mellan systemnivå och verksamhetsnivå. Modellen stärkte transparens och legitimitet på högre nivåer men fick svagt genomslag i praktiken, vilket tydliggjorde ett avstånd mellan styrningens intentioner och verksamheternas faktiska förutsättningar.