Digitalisering lyfts upp som en förutsättning för att möta framtidens vård med en ökad äldre befolkning och en ökad andel kroniskt sjuka. Digitalisering avlastar vårdverksamheter och skapar möjligheter till bättre prioritering av resurserna i vårdverksamheter. Tidigare forskning visar att med kunskap om implementering genomförs ca. 80 procent av förändringsarbeten, saknas kunskap om implementering genomförs endast ca. 14 procent och det kan ta ca. 17 år. Målet med studien är att analysera vilka förbättrings-behov och stödbehov som föreligger vid implementering av digitala arbetsverktyg ur ett medarbetar- och organisationsperspektiv inom primär- och slutenvård. Studien är genomförd utifrån en strukturerad integrativ litteraturöversikt för att genomlysa ämnet och erfarenheter från tidigare forskning så väl som möjligt. Sökmotorerna som har använts i arbetet har varit Cinahl, Pubmed och Health Care Administration Database. Under resultatet så har det kommit fram tre huvudkategorier som påverkar implementeringsprocesser; personalens syn på digitala arbetsverktyg där huvud fynden får ses som åldersrelaterat, rädsla och okunskap, patientsäkerhet där det digitala arbetsverktyget inte fungerar med övriga system, organisation och ledningsaspekter där chefer och ledare beskriver att de ofta är underbudgeterade och att det råder olika grundkunskaper rörande IT frågor hos personal. Studien belyser också införande av digitala arbetsverktyg där ledningen belyser vikten av att stötta medarbetare i implementeringsprocessen. Rädsla, okunskap och ålder får ses som de tre största faktorerna hos medarbetare hur implementering av digitalt arbetsverktyg tas emot. Nya IT verktyg är sällan anpassade till den miljön de implementeras i. Det är av vikt för organisationer att ha en strukturerad implementeringsstrategi.