The consequence of widespread work-related stress has led to a growing number of nurses considering leaving work in inpatient care. The development of nurses' ill health and the limited possibility of safe care originates from the high work demands and the inadequate circumstances. An everyday life characterized by constant expectations therefore requires a supportive work environment to maintain the professional and ethical requirements of the profession. The purpose of the study was to describe nurses' experiences of work-related stress and its influence on wanting to end their employment in inpatient care. The method applied was a literature review based on eleven scientific articles, of which nine were qualitative and two were mixed methods, focusing only on the qualitative findings. The searches were carried out in the MEDLINE and CINAHL databases, which included publications from the period 2005–2025. All articles were quality-reviewed according to the SBU template and analyzed using Friberg's five-step model. The results were divided into three categories: causes, consequences and strategies for managing work-related stress, and resulted in a total of twelve subcategories. The analysis showed that work-related stress arises as a result of organizational deficiencies such as high workload and understaffing. This leads to ethical stress as well as physical and psychological problems, which consequently worsen the conditions for person-centered care. The discussion links the findings to the theories Demand–Control Theory and Effort–Reward Imbalance Theory. It is also highlighted how the imbalance between private life and work, as well as different coping strategies, affect the possibility of a harmonious life and a good rhythm of life. The conclusion is that work-related stress is a serious threat to both the quality of care and the well-being of nurses, which requires measures at the organizational level.

Konsekvensen av den utbredda arbetsrelaterade stressen har lett till att ett växande antal sjuksköterskor överväger att lämna arbetet inom slutenvården. Utvecklingen av sjuksköterskornas ohälsa och den begränsade möjligheten till en säker vård har sitt ursprung i de höga arbetskraven och de bristande omständigheterna. En vardag som präglas av ständiga förväntningar kräver därför en stödjande arbetsmiljö för att upprätthålla yrkets professionella och etiska krav. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress och dess påverkan att vilja avsluta sin anställning inom slutenvården. Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och två med mixad metod, endast med fokus på de kvalitativa fynden. Sökningarna genomfördes i databaserna MEDLINE och CINAHL, vilka omfattade publikationer från perioden 2005–2025. Samtliga artiklar kvalitetgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultatet delades in i tre kategorier: orsaker till, konsekvenser av samt strategier för att hantera arbetsrelaterad stress, och utmynnade i totalt tolv underkategorier. Analysen visade att arbetsrelaterad stress uppstår till följd av organisatoriska brister såsom hög arbetsbelastning och underbemanning. Detta leder till etisk stress samt fysiska och psykiska besvär, vilket följaktligen försämrar förutsättningarna för en personcentrerad vård. I diskussionen kopplas fynden till teorierna Demand–Control Theory och Effort–Reward Imbalance Theory. Vidare lyfts hur obalansen mellan privatliv och arbete, samt olika hanteringsstrategier, påverkar möjligheten till ett harmoniskt liv och en god livsrytm. Slutsatsen är att arbetsrelaterad stress är ett allvarligt hot mot både vårdkvaliteten och sjuksköterskornas välbefinnande, vilket kräver åtgärder på organisationsnivå.