Behovet av palliativ vård i livets slutskede ökar i takt med att befolkningen lever längre. Sjuksköterskor möter i arbetet utmaningar i att främja en personcentrerad vård samt sitt eget, patienters och närståendes välbefinnande. Utmaningarna grundar sig i resursbrister såsom otillräcklig bemanning och tidsbrist. Samt kommunikationssvårigheter och bristande teamsamverkan som leder till obestämd ansvarsfördelning och beslutsfattande i vårdandet. Syftet med kandidatuppsatsen var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede inom slutenvården. Den valda metoden är en litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar 12 systematiskt granskade kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för data inhämtning, och analys och granskning har genomförts utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet presenteras i tre kategorier: den emotionella påverkan, samarbete och beslutsfattande i vårdandet och resurser och hinder i vårdandet. Samtliga kategorier har två, tre respektive fyra subkategorier. I resultatet framkommer det hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården i livets slutskede som ansträngande. Arbetet genomsyras av etisk stress, känsla av otillräcklighet och en rädsla för mental utmattning. Samtidigt bidrar kvalitetsutvecklingen av vård i livets slutskede till att sjuksköterskor upplever att det är ett meningsfullt arbete, ökar deras kunskap om vården och skapar en hållbar vård. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i livets slutskede upplever svårigheter i att möta faktorer som stress och organisatoriska brister. En meningsfull och god vård grundar sig i ett framträdande patientperspektiv, stark teamsamverkan med väl fungerande kommunikation. Det väsentliga för att sjuksköterskor, patienter och närstående ska uppleva vården som högkvalitativ är att deras individuella behov tillgodoses.