Sjuksköterskor i palliativ cancervård inom slutenvården möter svåra känslomässiga utmaningar. Patienter med cancer har komplexa behov och detta ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens och närvaro, men deras erfarenheter uppmärksammas inte alltid. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancer i livets slutskede inom slutenvården. Det gjordes en litteraturöversikt där 10 kvalitativa artiklar analyserades för att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter. Resultatet sammanställdes i tre huvudteman: sjuksköterskors känslomässiga utmaningar, sjuksköterskors ansvar och sjuksköterskors professionella kompetens. Det framgick att vården av palliativa cancerpatienter innebar känslomässiga påfrestningar. Flera upplevde otillräcklig kunskap om palliativ vård, vilket ledde till osäkerhet och stress. Erfarenhet, personlig reflektion och vidareutbildning ledde till ökad trygghet och personlig samt professionell utveckling. Teamet lyftes som en viktig resurs som underlättade arbetet, minskade den emotionella belastningen och möjliggjorde en hållbar vård. Slutsatsen är att vård av palliativa cancerpatienter inkluderar balans mellan emotionellt engagemang, professionell kompetens och teamarbete. Förbättrad utbildning, reflektion, handledning och stöd inom teamet är viktiga faktorer för att säkerställa en personcentrerad vård och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor.

Nurses in palliative cancer care in inpatient care face difficult emotional challenges. Patients with cancer have complex needs and this places high demands on nurses’ competence and presence, but their experiences are not always recognized. The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with cancer at the end-of-life in inpatient care. A literature review was conducted in which 10 qualitative articles were analyzed to compile nurses’ experiences. The results were compiled into three main themes: nurses’ emotional challenges, nurses’ responsibilities and nurses’ professional competence. It was found that caring for palliative cancer patients involved emotional strain. Several experienced insufficient knowledge about palliative care, which led to uncertainty and stress. Experience, personal reflection and further education led to increased security and personal and professional development. The team was highlighted as an important resource that facilitated work, reduced emotional burden and enabled sustainable care. The conclusion is that care for palliative cancer patients includes a balance between emotional engagement, professional competence and teamwork. Improved education, reflection, supervision and support within the team are important factors to ensure person-centred care and a sustainable work environment for nurses.