I denna kunskapsöversikt genomförs en kartläggning av forskningsartiklar som behandlar läsmotivation för mellanstadieelever. Undersökningen görs genom att vetenskapliga artiklar baserade på svensk, tysk, nederländsk och irländsk skolkontext kartläggs, analyseras och diskuteras.  

Syftet med studien är att kartlägga och analysera forskningen om elevers läsmotivation inom ämnet svenska i årskurs 4–6. Avsikten är även att analysera hur forskarna definierar läsmotivation som begrepp och vilken teoretisk bakgrund de använder i sina studier.  

Metoden som används i kunskapsöversikten utgår från en kartläggnings- och analysmetod som kallas ”SMART” och som står för Systematic Mapping and Analysis of Research Topographics. De tio artiklarna som kunskapsöversikten innefattar utgår vid sökprocessen i huvudsak från sökorden ”reading motivation” och till viss del även från "intrinsic and extrinsic reading motivation". Vi har upprättat urvalskriterier och alla träffar har granskats emot dessa genom det som kallas ”Steg 1” och ”Steg 2”, vilka har en tydlig koppling till SMART. 

Kunskapsöversiktens resultat visar att många av artiklarnas syften kännetecknas av att avsikten är att undersöka vilken effekt olika lässtrategier och undervisningsmetoder har på läsmotivation. Kartläggningen innefattar fyra artiklar med kvalitativ ansats, fem med kvantitativ och en med både kvantitativa och kvalitativa inslag.  Ur artiklarnas resultat har sex centrala teman kategoriserats kring mellanstadieelevers läsmotivation. De teman som identifierats är inre motivation, läsmängd, delaktighet, läskompetens, självständighet och läsupplevelse. Gällande teoretisk bakgrund har artiklarna antingen en tydlig vetenskaplig teori eller en analytisk modell som utgångspunkt i sin forskning. Forskningsfältet i stort använder begreppen inre motivation och yttre motivation för att närmare beskriva elevernas motivation. Den inre motivationen ses som en central komponent i läsmotivation. 

I diskussionen resoneras utifrån kartläggningen bland annat kring att det finns ett behov av flera samverkande faktorer för att främja läsmotivation såsom att intressantare texter för eleverna och lärarstöd skulle få eleverna att läsa mer i skolan. Dessutom skapar större läsförståelse hos eleverna mer läsmotivation.