Background: Mental ill health among adolescents is increasing, manifesting in symptoms ranging from anxiety and stress to depression. The school is a central environment for early detection, where the school nurse plays a vital role. Through health- promoting conversations, the school nurse can identify needs, provide support and contribute to the to the adolescent´s mental well-being. However, the conversation is influenced by organizational conditions, the school environment and the individual adolescent´s situation. Aim: To describe school nurses' experiences of conducting conversations with adolescents aged 13-18 regarding mental ill health. Method: A qualitative interview study was conducted with ten school nurses working in lower and upper secondary schools. The data were analyzed using content analysis, which resulted in three categories; Identifying suffering, Establishing a caring relationship and Managing professional prerequisites, each with associated subcategories. Results: The school nurses described the caring conversation as central to identifying signs of mental ill health. The conversation was characterized by complexity and a need for safety and presence. Structural conditions, such as lack of time and insufficient collaboration, impacted the possibility of conducting in-depth conversations. Relationship and trust were highlighted as crucial while organizational limitations risked hindering continuity and equity support. Conclusion: Trough the caring conversation, the school nurse can meet adolescents based on the unique lifeworld and identify hidden needs. For sustainable school health care, a work environment is required where the school nurse´s conversations are protected and given the space necessary to alleviate suffering and promote health.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos ungdomar har ökat och kan uttryckas i allt från oro och stress till depression och ångest. Skolan utgör en central miljö för tidig upptäckt där skolsköterskan har en viktig roll. Genom hälsofrämjande samtal kan skolsköterskan identifiera behov och ge stöd samt bidra till ungdomens psykiska välbefinnande. Samtidigt påverkas samtalet av organisatoriska förutsättningar, skolmiljö och den enskilda ungdomens situation. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att samtala med ungdomar i åldersgruppen 13-18 år om psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio skolsköterskor verksamma på högstadiet och gymnasiet. Datamaterialet analyserades genom innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier; Att identifiera lidandet, Att etablera en vårdande relation samt Att hantera professionella förutsättningar med tillhörande underkategorier. Resultat: Skolsköterskorna beskrev det vårdande samtalet som centralt för att identifiera tidiga signaler på psykisk ohälsa. Samtalen präglades av komplexitet och behov av trygghet och närvaro. Strukturella villkor, såsom tidsbrist, resursobalans och bristande samverkansstrukturer, påverkade möjligheten att genomföra fördjupade samtal. Relation och förtroende framhölls som avgörande för att ungdomar skulle våga berätta samtidigt som organisatoriska begränsningar riskerade att hindra kontinuitet och jämlikhet i stödet. Slutsats: Genom det vårdande samtalet kan skolsköterskan möta ungdomar utifrån den unika livsvärlden och identifiera behov som annars riskerar att förbli dolda. När organisatoriska begränsningar och tidsbrist prioriteras framför det relationella mötet, försvagas samtalets vårdande funktion. För att uppnå en hållbar och jämlik elevhälsovård krävs en arbetsmiljö där skolsköterskans samtal med ungdomar värnas och ges det utrymme som krävs för att lindra lidande och främja hälsa.