Detta examensarbete syftar till att sammanställa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios och med fokus på hur sjukdomen påverkar deras vardag samt mötet med hälso- och sjukvården. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar söktes fram, kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av Fribergs modell. De inkluderade artiklarna omfattade både kvalitativa och kvantitativa studier, vilket gav ett brett underlag för analys. Variation i metodval bidrog till att synliggöra olika perspektiv på kvinnors upplevelser av endometrios. Under analysarbetet lästes artiklarna flera gånger, skrevs ut och färgkodades för att identifiera likheter och skillnader, vilket underlättade tematiseringen. Resultatet sammanställdes i tre huvudteman med tillhörande subteman: hälso- och sjukvårdens inverkan, sociala och psykiska konsekvenser samt fysiska konsekvenser av endometrios. Resultatet visar att kvinnor ofta upplever bristfälligt bemötande, ifrågasättanden och en utdragen väg till diagnos, vilket skapar frustration och en känsla av att inte bli tagen på allvar. Endometrios påverkar även kvinnors sociala liv, relationer, psykiska välbefinnande och möjlighet att delta i arbete och studier. Den långvariga smärtan begränsar vardagen och bidrar till både fysisk och emotionell belastning. I resultatdiskussionen relateras resultaten till Katie Erikssons teori, där kvinnornas upplevelser kan förstås genom sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sammanfattningsvis belyser studien att endometrios orsakar mångdimensionellt lidande och att kvinnors behov av förståelse, stöd och professionell kompetens är centralt för att minska detta lidande. Resultaten betonar vikten av att stärka sjuksköterskors kunskap om endometrios för att förbättra omvårdnaden och möjliggöra en jämlik och personcentrerad vård för kvinnor som lider av endometrios.