Transplantation är ofta den sista utvägen för patienter med organsvikt och innebär en lång process med många tankar och känslor. Det råder stor organbrist världen över, vilket innebär att inte alla patienter hinner få ett organ i tid. För att en transplantation ska vara möjlig krävs det att människor är villiga att donera, samt att vissa kriterier är uppfyllda. Under väntetiden kan patienter uppleva både psykiska och fysiska utmaningar, vilka kan underlättas genom ett personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturöversikt, baserad på tio kvalitativa och vetenskapligt granskade artiklar, är att belysa patienters upplevelser i väntan på organtransplantation. Resultatet visar att patienter ofta genomgår en emotionell obalans präglad av hopp, ovisshet, frustration, tacksamhet och skuld. Fysiska och psykiska begränsningar är vanliga, ofta i kombination med ett stort behov av stöd och information från både anhöriga och vårdpersonal. I resultatdiskussionen förstärks litteraturöversiktens fynd genom annan forskning som beskriver liknande upplevelser. Dessa upplevelser relateras även till begreppen lidande, hälsa, personcentrerad vård samt sjuksköterskans ansvar att möta hela människan i den vårdande relationen