Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka forskningens perspektiv på läsförståelsestrategier i svenskämnet för mellanstadiet. Vår övergripande forskningsfråga är: Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier inom svenskämnet i årskurs 4-6? För att besvara denna fråga har vi formulerat följande fyra kompletterande forskningsfrågor:

Vilka forskningsfrågor och syften utgår forskningen ifrån?

Vilka metoder och teorier har forskningen använt kring läsförståelsestrategier?

Vilka är de viktigaste slutsatserna i forskningen om läsförståelsestrategier?

Vilka läsförståelsestrategier är mest effektiva och mest förekommande inom forskningen?

Vi har valt en metod som följde sex steg för en systematisk litteratursökning (Eriksson-Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Vi har gjort våra sökningar i databaserna ERIC ProQuest, Swepub och Primo. Urvalet baserades på olika kriterier, där elva artiklar och en doktorsavhandling valdes ut.

Resultaten visar att lärarens roll är viktig för att stödja elevers läsförståelse. Det visar även att genrekunskap, som lär elever att förstå texttyper och deras struktur, stärker förmågan att sammanfatta och analysera texter (Walldén 2019). En annan strategi är reciprocal teaching, där elever sammanfattar, ställer frågor, förutspår och klargör innehåll, detta visar sig också vara en effektiv metod för att utveckla metakognition (Takala 2006). Även aktivering av förkunskaper och djupläsning har visat sig fördelaktigt för att förbättra inferensförmågan och analysera texter på djupet (Elbro & Buch-Iversen 2013; Ingemansson 2018). Vi har funnit flera kunskapsluckor, bland annat fler långsiktiga studier och mer fokus på digitala verktyg.