Denna kunskapsöversikt undersöker programbaserad våldsprevention i grundskolan, med fokus på program som tar upp gender-based violence (GBV, könsrelaterat våld). Syftet är att kartlägga och analysera forskning om implementering, utförande och effekter av våldspreventiva program. Arbetet görs dessutom inom ramen för en pedagogisk utbildning och görs således med ett genomgående pedagogiskt perspektiv. Extra hänsyn tas till frågan om ifall, och i så fall hur¸ våldspreventiva program ska integreras i skolans ordinarie undervisning och specifikt ifall det går att urskilja i forskningen om arbetet på något sätt kopplas eller relateras till de naturvetenskapliga ämnena, som historiskt, i alla fall i Sverige, har haft en central roll för grundskolans undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. En systematisk litteraturstudie har legat till grund för arbetet och urvalet har begränsats till studier som behandlar programutformad, våldspreventivt arbete som riktar sig mot barn och ungdomar i åldrarna 9 15 år och som berör eller relateras till GBV. Arbetet kartlägger och analyserar 11 vetenskapliga studier, inklusive både empiriska originalstudier och forskningsöversikter, som omfattar forskningsresultat från Sverige och internationellt. Urvalet har analyserats för att identifiera centrala teman i forskningen, samt identifiera möjliga svårigheter och framgångsfaktorer vid implementering av våldspreventiva program i grundskolan. Föreliggande studie kan således ses bidra med kunskap om vilka komponenter som är effektiva i våldspreventiva program i grundskolan, vilka utmaningar som behöver adresseras för att uppnå långsiktiga resultat samt om huruvida arbetet med våldspreventiva program integreras i den ordinarie naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten visar att könstransformativa program, så som Mentors in Violence Prevention (MVP) och Shifting Boundaries, kan ha potential att minska förekomsten av könsrelaterat våld och påverka attityder hos elever. Samtidigt framkommer återkommande utmaningar kopplade till kulturell relevans, lärarnas förberedelse och programmets långsiktiga hållbarhet. Forskningen pekar även på att våldsförebyggande arbete behöver integreras tydligare i skolans ordinarie undervisning och anpassas efter målgruppens specifika behov, och vi lyfter sålunda fram möjligheten att bättre integrera arbetet med den svenska läroplanens mål för sexualitet, samtycke och relationer. Resultatet belyser även behovet av att stärka evidensen för våldspreventiva program i grundskolan.