Genus är ett socialt konstruerat fenomen över samhällets förväntningar kopplat till biologiskt kön. Utefter det fastställs vad som anses vara kvinnligt och manligt. Syftet med studien är att utifrån en genusteoretisk ansats analysera hur genus framställs i två vanligt förekommande läseböcker i grundskolans svenskämne årskurs F-3. Följande tre frågeställningar formulerades:

• Hur frekvent förekommer kvinnliga respektive manliga karaktärer i två vanligt förekommande läseböcker i svenskämnet?

• Hur frekvent upprätthåller huvudkaraktärerna könsstereotypa egenskaper och utseendeattribut i respektive läsebok?

• Hur framställs kvinnligt och manligt utifrån huvudkaraktärernas egenskaper och utseendeattribut i text och bild, sett ur ett genusperspektiv?

Den teoretiska ansatsen är Hirdmans (2001) genusteori och metoden för studien är innehållsanalys utifrån mixad metod. För att undersöka läseböckernas frekvens av karaktärer, egenskaper och utseendeattribut analyserades text och bild, vilket presenteras kvantitativt i motsatsschema. Analys av samstämmighet för respektive läseboks text- och bildinnehåll har utförts med hjälp av analysfrågor. För att beskriva hur manligt och kvinnligt framställs användes egenskaperna i motsatsschemat som utgångspunkter. Resultatet visar att de två undersökta läseböckerna innehåller en jämn fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer, vilket skiljer sig från tidigare forskning som visar att män är överrepresenterade i barnlitteratur. Trots den jämna fördelningen visar resultatet att båda läseböckerna förstärker traditionella könsstereotypa egenskaper. De kvinnliga huvudkaraktärerna ges utrymme att tilldelas både manliga och kvinnliga egenskaper, som i resultatet visar genusneutralitet. De manliga huvudkaraktärerna tilldelas främst manliga egenskaper. Resultatet stämmer överens med Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet, vilket innebär att mannen är normen i en överordnad roll. Slutsatserna redogör för att det är problematiskt att elever möter stereotypa karaktärer i de två läseböckerna som studien granskat. Dels för att innehållet inte går i enlighet med läroplanens (Skolverket 2022) skrivelser om att utveckla elevers förståelse för kvinnligt och manligt, dels för att läraren behöver vara medveten om att kompensera för det. Didaktiska konsekvenser innebär därmed att lärare behöver komplettera läseböckerna med klassrumsdiskussioner, samt andra övningar eller litteratur som utmanar könsstereotypa normer.