Syfte: Att beskriva prehospital akutsjukvård som ett potentiellt forskarutbildningsämne utifrån avhandlingar som skrivits och försvarats i Sverige inom detta kunskapsområde.

Metod: Systematisk och manuell sökning har gjorts via MEDLINE (PubMed) och kontakt med lärosäten.

Resultat: Totalt har 80 doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar identifierats inom kunskapsområdet prehospital akutsjukvård. Avhandlingarna har försvarats under tidsperioden 1982–2021. Produktiviteten har succesivt ökat med 31 avhandlingar som försvarats under den senaste femårsperioden. Flest avhandlingar har skrivits vid Göteborgs Universitet (n=27) Karolinska Institutet (n=22) och Umeå Universitet (n=9). Avhandlingarna har skrivits av 51 sjuksköterskor, 28 läkare, en statistiker, en socionom, en präst och en folkhälsovetare (en avhandling redovisade två professioner; sjuksköterska och läkare). Kvinnor har varit författare i 48%. Avhandlingarna har delats in i följande övergripande kunskapsområden med i några fall även tillhörande undergrupper: A. Akut sjukdom, A1) Prognostiska faktorer (n=25) samt A2) Patient och anhörigperspektiv (n=8); B. Katastrof (n=6); C. Etik och värderingar (n=3); D. Vård- och arbetsmiljö (n=2); E. Kompetens, lärande och utbildning, E1) Ambulanssjuksköterska (n=5) samt E2) Hjärt-lungräddning (n=2 ); F. Trauma och smärta, F1) Skador och räddning (n=4 ), F2) Smärta (n=1) samt F3) Hypotermi (n=4); G. Akuta vårdprocesser och prioritering, G1) Resursutnyttjande (n=1) samt G2) Larmcentral och samverkan (n=8); H. Vårdande bedömning och beslut, H1) Vårdande förhållningssätt (n=3), H2) Diagnostisk bedömning och beslutsstöd (n=6) samt H3) Identifikation av sjukdom och vårdnivå (n=4).

Konklusion: Antalet doktorsavhandlingar inom prehospital akutsjukvård är i ökande. Majoriteten av författarna är sjuksköterskor. Avhandlingarna täcker ett brett spektrum av kunskapsområden, men prognostiska faktorer vid Akut sjukdom är dominerande. Könsfördelningen är acceptabel. Patient- och anhörigperspektivet är sparsamt belyst liksom vissa patientgrupper, t.ex. infektioner och trauma. Forskningen inom kunskapsområdet inleddes med fokus på överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Under åren har forskningsområdet vidgats till allt bredare problemområden; vård på rätt vårdnivå är ett sådant exempel.  

Aim: To describe prehospital emergency care as a potential doctoral research education subject based on doctoral theses that have been written and defended in Sweden. 

Method: Systematic and manual searches have been done via MEDLINE (PubMed) and contact with higher education institutions in Sweden. 

Results: In total, 80 doctoral theses and two licentiate theses were identified within the prehospital emergency care area of expertise. They were defended during 1982-2021. Productivity has successively increased with 31 theses being defended during the last five years (2017-2021). The highest number of theses were written and defended at the University of Gothenburg (n=27), the Karolinska Institute (n=22), and the University of Umeå (n=9). These theses have been written by 51 nurses, 28 physicians, one statistician, one socio economist, and one public health specialist (one thesis was written by a person who had both a nurse and physician education). Women were the authors of 48% of the theses. The theses have been divided into the following areas of expertise and in some cases associated subgroups: A. Acute disease, A1) Prognostic factors (n=255) and A2) Patient and next of kin perspective (n=8); B. Disaster (n=6); C. Ethics and values (n=3); D. Workers’ health and environment (n=2); E. Competence, learning and education, E1) Ambulance nurse (n=5) and E2) Cardiopulmonary education (n=2); F. Trauma and pain, F1) Injury and saving (n=4), F2) Pain (n=1) and F3) Hypothermia (n=4); G. Emergency care processes and priority, G1) Resource utilization (n=1) and G2) Dispatch center and cooperation (n= 8); H. Caring assessments and decisions, H1) Caring approach (n=3), H2) Diagnostic assessments and decisions (n=6) and H3) Identification of disease and level of care (n=4).

Conclusion: The number of doctoral theses in prehospital emergency care is increasing. Nurses are the majority of the authors. Theses cover a broad spectrum of areas of expertise but prognostic factors in acute disease dominate. The distribution of sex among the authors is acceptable. The patient and next of kin perspective is sparsely illuminated as well as some large patient groups, such as those with trauma and infection. Research in prehospital emergency care started with a focus on survival after out-of-hospital cardiac arrest. But over the years, the area of expertise has broadened to include broader problem areas; optimal level of care is one such example.