Den här studien är en läromedelsanalys som handlar om att identifiera och belysa förekomst och frekvens av tre viktiga subtraktionsstrategier i en läroboksserie för årskurs 1, 2 och 3. Det har varit intressant att samtidigt som studien skrivits kunnat följa samhällsdebatten som rör läroböcker, läromedel, och lärverktyg. Flera nya beslut har tagits i riksdagen under skrivandets stund som berör vårt ämne, vilket gjort att den här studien hela tiden känts aktuell.

Syftet med den här studien är att belysa subtraktion genom att analysera hur subtraktionsstrategier framställs i en läroboksserie inom matematik på lågstadiet. Vi har därför följande frågeställningar:

•  Hur framställs förekomsten och frekvensen av de tre subtraktionsstrategierna ta bort, komplettera och jämföra i en läroboksserie för lågstadiet?

•  Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?

Metoden som vi har valt att använda är innehållsanalys, som består av mätning genom att räkna förekomster av någon eller några slags enheter som specifika ord, fraser eller teman. I den här studien är temat subtraktionsstrategier. Innehållet som analyseras ska kvantifieras utifrån i förväg utformade kategorier. Vi har valt att göra en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod då verkligheten är subjektiv och behöver tolkas för att kunna upplevas. Kombinationen av de två forskningsperspektiven kompletterar varandra och gör det möjligt att genomföra kategoriseringen av subtraktionsstrategierna genom tolkning av de bilder och instruktioner som läroböckerna erbjuder.

Genom noggrant urval utfördes studien på sex olika läroböcker som tillhör samma serie. Varje årskurs har två läroböcker var och resultatet har redovisats årskursvis. Studiens resultat visar att subtraktionsstrategin ta bort är mest frekvent i alla årskurser. Det framgår också att mängden uppgifter inom strategin ta bort minskar för varje årskurs. Subtraktionsstrategin komplettera förekommer flest gånger i årskurs 2 och färst gånger i årskurs 3. Subtraktionsstrategin jämföra förekommer flest gånger i årskurs 3 och färst gånger i årskurs 2. Vi kunde också efter ytterligare en analys se att samtliga jämföra-uppgifter är problembaserade.