Denna rapport syftar till att belysa om, och i så fall hur, klienters tillgång till välfärdsservice förändras vid användningen av digitala verktyg inom socialtjänsten. Forskningsfrågan som guidar studien är: hur påverkas relationen mellan socialsekreterare och klient av införandet av digitala verktyg inom ekonomiskt bistånd?

I studien undersöks socialsekreterares uppfattningar om sin relation till klienter i tre olika kommuner. Genom ett urval av tre kommuner som kommit olika långt i sitt digitaliseringsarbete öppnar studien upp för en jämförelse mellan socialsekreterarnas beskrivningar. I jämförelsen uppmärksammas skillnader mellan beskrivningar av relationen mellan socialsekreterare och klient. Genom att studera skillnader synliggörs om, och i så fall hur, digitala verktyg har en inverkan på relationen mellan socialsekreterare och klient.

Valet att ställa relationen i fokus i studien grundar sig på att tidigare forskning pekar på att relationen mellan ”det offentliga” och invånare är central för invånares tillgång till välfärdsservice och förutsättning för offentligt stöd. I förlängningen blir därigenom studien en grund för att diskutera om och hur klienters tillgång till ekonomiskt bistånd förändras vid introduktionen av digitala verktyg och huruvida det finns en risk för ett digitalt utanförskap.

Resultatet från studien visar att den arbetsdelning som följer av en digitalisering kan påverka till en ökad distans mellan socialsekreterare och klientklienter och att det med digitalisering följer en retorik som handlar om att mer ansvar bör läggas på enskilda medborgare. Det kan för den enskilda klienten leda till ett ökat ansvar över att driva det egna ärendet i relation till myndigheten och därigenom försämra klienters tillgång till välfärdsservice för klienter. Dock behöver inte så vara fallet. Studiens resultat visar samtidigt att socialsekreterare och ekonomisekreterare till stor del betraktar de digitala verktygen som ett komplement, som breddar tillgängligheten och att medvetenheten om risker för ett digitalt utanförskap ger en lyhördhet inför om klienter har behov av stöd. Med andra ord visar studien hur socialsekreterare och/eller ekonomisekreterare arbetar för att kompensera för teknikens brister.