När elever börjar årskurs 1 finns en stor variation gällande elevers läskunskaper. En väsentlig del med läsundervisningen är att den når ut till alla elever oavsett tidigare kunskaper, vilket förutsätter att lärare använder en variation av olika läsinlärnings- och läsförståelsestrategier. Genom tillgången på olika lässtrategier får elever själva förutsättningar att välja den eller de strategier som de anser sig ha mest nytta av i sin läsutveckling. I denna studie undersöks läsutvecklingen i grundskolans årskurs 1-3, där läsutveckling har delats in i två centrala aspekter, dels läsinlärningsstrategier, dels läsförståelsestrategier. Syftet är att undersöka lärares uppfattningar kring den egna undervisningen i ämnet svenska och hur de beskriver arbetet med läsutveckling i förhållande till läsinlärnings- och läsförståelsestrategier. Studien utgår från följande frågeställningar:

• Vilka läsinlärningsstrategier uppger lärare att de arbetar med i undervisningen i ämnet svenska?
• Hur motiverar lärare sina val av läsinlärningsstrategier i undervisningen i ämnet svenska?
• Vilka läsförståelsestrategier uppger lärare att de arbetar med i undervisningen i ämnet svenska?
• Hur motiverar lärare sina val av läsförståelsestrategier i undervisningen i ämnet svenska?

För att svara på dessa frågor har en undersökning gjorts utifrån en teori om läsinlärnings- och läsförståelsestrategier med inspiration av Barbro Westlunds tankar om lässtrategier. Då undersökningen bygger på lärares uppfattningar utgår analysen från en fenomenografisk ansats, vilken grundar sig på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att lärares undervisning bör vara väl grundad i vetenskap, i syfte att ge elever lässtrategier de kan använda i sin framtida läsning. Som främsta skäl anges en varierad undervisning, då alla lässtrategier anses vara lika viktiga i syfte att utveckla elevers läsning. Resultatet visar också på att det finns en kontinuitet i lärarnas uppfattningar kring undervisning inom läsinlärning och läsförståelse.