Sammanfattning

Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena. 

Syfte och frågeställningar

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation.

Metod

I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet. 

Resultat

Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och motivation. Gällande lärares förhållningssätt har samtliga lärare en positiv inställning till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena. I de tillfällen som motstånd till praktiska inslag uppstår beror det främst på olika hinder vilka försvårar och begränsar både genomförandet och utsträckningen av undervisningen. Vidare kan lärarnas definitioner av begreppet praktiska metoder kopplas till en konstruktivistisk kunskapssyn som betonar att eleverna får aktiveras samt genomföra konkreta upplevelser med kroppen och händerna genom bland annat undersökningar och lek. I den naturorienterande undervisningen ser förutsättningar och hinder för att bedriva praktiska metoder olika ut för både skolor och personal, där förberedelser, tidsbrist samt antal personal och elever nämns som påverkande faktorer. Tillämpningen av praktiska metoder i de naturorienterande ämnena ser dock samtliga lärare flera fördelar i både när det kommer till elevernas lärande och motivation. Sammantaget upplevs praktiska metoder som en bidragande faktor till ökad delaktighet, intresse och lärande i de naturorienterande ämnena, så länge undervisningsmetoderna tillämpas på rätt sätt och med syfte att främja lärande.