Denna studie handlar om kommunikativ matematikundervisning ur ett inkluderande perspektiv. Begreppet inkludering handlar i denna undersökning om huruvida olika elevgrupper, i bemärkelsen lågpresterande och högpresterande elever, ges möjlighet att delta på liknade villkor samt vilka elever som gynnas av en kommunikativ matematikundervisning. Studien genomförs genom att undersöka Matematiksatsningen i Varberg (MASIV) som utförs i samtliga årskurs 1 i Varbergs kommun. MASIV utgår från en pedagogisk modell där samtal och diskussioner är en stor del av matematikundervisningen. Fokus i studien ligger på att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar lärare upplever med modellen samt om modellen skapar möjligheter för samtliga elever att utveckla sin matematiska förmåga.

Syftet med studien är att undersöka huruvida en kommunikativ matematikundervisning inkluderar samtliga elever och främjar dem i sitt lärande. Gynnas lågpresterande och högpresterande elever lika mycket av en matematikundervisning som fokuserar på samtal och diskussioner? I Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, 2019 s. 6) anges att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” Hur överensstämmer en kommunikativ matematikundervisning med denna riktlinje om en likvärdig utbildning?

För att kunna besvara syftet genomfördes undersökningen med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från tre olika skolor i kommunen intervjuades. Samtliga lärare valdes utifrån ett målstyrt urval då de arbetar aktivt med MASIV i matematikundervisningen. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning samt Vygotskys sociokulturella teori och Sterners (2015) pedagogiska modell.

Resultatet visar att lärarna ser många möjligheter med en kommunikativ matematikundervisning. Att samtala kring matematiken är utvecklande för eleverna och ger dem en bra taluppfattning. Kommunikation möjliggör också flera olika strategier för eleverna att använda sig av. Lärarna menar dock att materialet inom MASIV inte är färdigutvecklat vilket gör att även utmaningarna är många. Den största utmaningen med materialet, som lärarna upplever det, är att få med sig alla elever och inte tappa någon på vägen. Denna utmaning beror främst på att det är svårt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Detta eftersom materialet, enligt lärarna, inte möjliggör nivåanpassning i tillräckligt stor utsträckning. Lärarna anser att undervisningen ligger på en hög nivå och gynnar främst de högpresterande eleverna. Några av lärarna tror ändå att de lågpresterande eleverna dras med av de andra eleverna och att det kommer att gynna även dem på längre sikt.