Bakgrund: Barnmorskans kompetensområde är inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Inom abortvården ska kvinnans sexuella och reproduktiva rättigheter främjas genom att kvinnan har rätten till att bestämma över sin egen kropp och sexualitet och rätt till att bestämma antalet barn och hur tätt de ska komma. Att arbeta med sena aborter kan medföra starka existentiella känslor hos barnmorskan. Om barnmorskan får stöd i arbetet med att vårda kvinnor som genomgår sena aborter har det en positiv inverkan på vårdrelationen.

Syfte: Syftet är att beskriva barnmorskor erfarenheter av stöd i arbetet med att vårda kvinnor som genomgår sena aborter.

Metod: Livsvärldsintervjuer ägde rum med åtta barnmorskor med olika lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor som genomgår sena aborter från södra Sverige. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Resultat: Analyserna av livsvärldsintervjuerna resulterade i de två kategorierna: ”Det stöd som finns där naturligt” och ”Det stöd som inte kunde påverkas” med tio underkategorier. Analysen mynnade ut i en huvudkategori: ”Stödets olika dimensioner” som beskrev fenomenet. I resultatet framkom det att barnmorskor har erfarenhet av att få stöd från barnmorskekollegor, men även att vara trygg i sin yrkesroll och livssituation. Det fanns en upplevelse av avsaknad av stöd via strukturerat samtalsstöd såsom handledning och reflektion i arbetet med att vårda kvinnor som genomgår sena aborter.

Slutsats: Att få stöd ledde till att barnmorskorna kände sig tryggare, vilket i sin tur påverkade vården av kvinnorna och vårdrelationen positivt. Att inte få stöd kunde leda till känslor av att känna sig ensam, frustrerad, stressad och att inte känna sig bekräftad och värdesatt som barnmorska och att inte orka fortsätta arbeta inom abortvård. Detta påverkade således vårdandet och vårdrelationen negativt. Tidigare studier visar att barnmorskor har stort behov av kontinuerligt stöd och resultatet bekräftar behovet och betydelsen av stöd. Verksamheten som tillhandahåller abortvården behöver säkerställa avsatt tid för reflektion och strukturerat samtalsstöd och en bra bemanning, för att tillgodose behovet av stöd. Abortvården kan således utvecklas så att sexuell- och reproduktiv hälsa och hållbar utveckling kan fortsätta att främjas.