Att kunna läsa och skriva är ett mäktigt verktyg att behärska för att lära, ta in information och för att påverka omvärlden. Genom att läsa och skriva kan vi sprida viktig information. Dessutom är läs- och skrivkunskaper ett viktigt verktyg för lärandet i alla ämnen något som bekräftas av Skolverket (Skolverket 2019a). Flera satsningar har genomförts i syfte att förbättra undervisningen och i sin tur öka läs- och skrivkunskaper bland elever både i landet och utanför. Läslyftet är en av dem och denna studie undersöker vad som anses ha fungerat bra och vad som kan ha försvårat det kollegiala lärandet.

Syftet med denna studie är att undersöka läslyftet som en praktik där intentionen var att förbättra lärarnas förmåga att undervisa språkutvecklande utifrån handledarens perspektiv. Defrågeställningar som besvaras är 1) Vad var syftet med Läslyftet? 2) Vad anser respondenterna hindrade och möjliggjorde praktiken? och 3) Hur såg rollerna ut inom praktiken? För att besvara studiens syfte och frågeställningar lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråkslärare från två olika kommuner som varit handledare i läslyftet intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och diskuteras i förhållande till teorin om praktikarkitekturer och tidigare forskning. Praktikarkitekturen syftaratt synliggöra de arrangemang inom en praktik som möjliggör eller hindrar praktiken. Läslyftet ses som en praktik och det är främst respondenternas egna erfarenheter som haranalyserats.

Resultatet pekar på att det finns flera möjliggörande och hindrande arrangemang men att praktiken över lag ses som positiv. Det är tydligt att handledarna stötte på hinder förpraktiken, såsom idéer om att vissa ämneslärare inte behöver arbeta språkinriktat, eller att vissa lärare inte har tid att arbeta med satsningen. Mycket i denna studie pekar på att de sociala-politiska och materiella-ekonomiska arrangemangen spelar en stor roll för att praktiken ska gå framåt genom att skolledningen behöver vara bestämd och tydlig med vad alla ska göra och att det behövs reserveras tid för att praktiken ska fungera. Det är också viktigt att rektorn på skolan är bestämd i denna fråga, inte ger sig för de hindrande attityderna och samarbetar med handledarna för att bidra till en mer effektiv satsning.