BAKGRUND: Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har vi upplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sig tidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerande att få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elever genom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem. SYFTE: Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever i grupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån denna problemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs för pedagogen. METOD: Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat elever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter. Studien har totalt omfattats av åtta par elever i årskurs fyra på två olika skolor. Vi har analyserat de transkriberade intervjuerna och observationsanteckningarna utifrån Polyas steg i problemlösningsprocessen. RESULTAT: Utifrån resultatet anser vi att problemlösning i grupp ger möjlighet för pedagogen att upptäcka den enskilde individens kunskaper. Vi har dock kommit fram till att det krävs vissa förutsättningar. Av betydelse är gruppsammansättningen, valet av problemlösningsuppgift samt att pedagogen är närvarande och ställer frågor.