Syftet med vår undersökning var vad som görs i Göteborgs stad när det kommer till att öka jämställdheten mellan killar och tjejer inom idrottens grenar. Men även att få en djupare förståelse för hur Göteborgs stad arbetar med jämställdhetsfrågorna inom idrotten. För att svara på vårt syfte så använde vi oss utav tre följande frågeställningar och dessa är: Vad gör politikerna och tjänstepersonalen i Göteborg i deras roller för att skapa en jämställd idrott? Vad är Idrotts- och föreningsförvaltningens och nämndens drivkraft till att arbeta med jämställdhet inom idrotten? Får föreningar stöd från kommunen i hur de skall jobba för att öka jämställdheten? Undersökningens teoribegrepp bygger på Yvonne Hirdmans genussystem, genusskapande, stereotyp modellen och genuskontraktet där hon beskriver att mannen är utgör normen och är kontraktskrivare. Vi har även utgått ifrån folkhälsan ur ett genusperspektiv och patriarkat som teoribegrepp. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som är politiker och tjänstepersonal som arbetar med idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad, detta för att få en djupare förståelse för hur situationen ser ut för tjejer inom idrotten. Resultatet i vår undersökning visar att killar gynnas i större utsträckning än tjejer när det kommer till ekonomiska medel, träningstider och investeringar. Att traditionellt manliga sporter prioriteras i högre grad av kommunen och att föreningar inte har någon skyldighet att främja tjejer i deras idrottsutövande.