Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell.

Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.