I takt med samhällets ständiga utveckling blir vi präglade av en alltmer digitaliserad vardag. Detta påverkar skolmiljön som integreras med digitala verktyg som ska användas i undervisningen och i elevernas arbeten. De digitala verktygen i skolmiljön har både fördelar och nackdelar men vikten av att de ändå implementeras i undervisningen är betydande för att förbereda eleverna inför ett digitalt samhälle. 

Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskning om hur digitala verktyg påverkar grundskoleelevers skrivförmåga och skrivfärdighet i sin språkinlärning. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används följande frågeställningar: Vilka syften och frågeställningar har ställts i tidigare forskning, varför var dessa viktiga? Hur har tidigare forskning genomförts och med vilka teorier och metoder? Vilka är de viktigaste slutsatserna? Vad finns det för forskningsluckor inom forskningsfältet? Vilka styrkor och svagheter finns det inom forskningsområdet? 

Metoden för kunskapsöversikten är en systematisk litteratursökning utifrån en urvalsprocess i sex steg, där vi använde oss av både databassökningar i Primo och ERIC ProQuest och manuella sökningar. Med hjälp av dessa kunde vi identifiera elva vetenskapliga artiklar som var relevanta för vår kunskapsöversikt. Sökningarna har utgått från förbestämda urvalskriterier som har gjort att artiklarna har en hög validitet. Sökningarna har också kopplats till begreppet reliabilitet. 

I resultatdelen konstateras det att majoriteten av forskarna har använt sig av kvantitativa eller blandade metoder i sina studier. Forskningen visar att det är fördelaktigt att använda de olika skrivsätten i olika situationer och med olika elever. Poängen är att lärarna hittar en bra balans med användningen av de olika skrivsätten i undervisningen för att främja elevers skrivförmåga och skrivfärdighet. Denna kunskapsöversikt belyser även behovet av vidare forskning, samt styrkor och svagheter inom forskningsfältet.