Syfte  

Vår studie har som syfte att studera hur förskollärare beskriver språkutvecklande strategier i mötet med flerspråkiga barn. Vidare ligger fokus på vilka möjligheter och utmaningar förskollärare upplever i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och berör begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffoldning, internalisering och mediering. 

Metod  

Vi har valt den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Vårt syfte med insamlingsmetoden var att ta reda på förskollärares detaljerade beskrivningar kring arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Totalt deltog 6 förskollärare i vår studie. 

Resultat  

I vårt resultat framgick det att förskollärarna använder sig av flera olika språkutvecklande strategier.  Förskollärarna ser det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn som en möjlighet och en tillgång till förskolans verksamhet. Dessutom har vår studies resultat visat att den största utmaningen som förskollärarna framhäver är att de har begränsade kunskaper kring hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Vidare belyser resultatet vikten av en kontinuerlig och god samverkan med vårdnadshavarna samt vilka möjligheter och utmaningar som finns. Förskollärarna beskriver att samverkan med hemmet ses som en möjlighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. En utmaning som framkommer är att det kan ske missförstånd i kommunikation med flerspråkiga vårdnadshavare och därför använder sig förskollärarna av olika tillvägagångssätt. I vår studie har vi uppmärksammat att förskollärarna lyft betydelsefulla beståndsdelar som behövs för att flerspråkiga barn ska utvecklas i alla sina språk.